För rättvisa och välfärd

|

2024

|

Gävleborg

Vården för personer med ätstörningar måste förbättras i Gävleborg

Utveckla vården för personer med ätstörning

Den psykiska ohälsan hos unga har under lång tid ökat. Behovet av förebyggande
insatser, stöd och vård har därför också ökat men tillgången till insatser har inte följt
behoven i samma omfattning, vilket kan få stora konsekvenser.


I Gävleborg har antalet patienter med ätstörning ökat under flera år och Region Gävleborgs
ätstörningsverksamhet har därmed fått ökad belastning, men resurserna har inte utökats för att
möta de växande behoven.  
Ätstörningar utvecklas i ett komplext sammanhang med stora individuella skillnader där
biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer samverkar med utlösande och
vidmakthållande faktorer. I arbetet för att möta patientens vårdbehov behövs ett
tvärprofessionellt synsätt för att möta de medicinska, näringsmässiga och den psykologiska
kunskap som krävs för att få de bästa möjligheterna till tillfrisknande.
I Region Gävleborg var 98 patienter remitterade år 2014 och sju år senare hade det ökat till
175 patienter. Antalet individer i verksamheten var år 2018 under 200 stycken och år 2022
nästan 250 stycken. 

Väntrummet på Ätstörningsenheten Dala ABC i Falun där de även har drop-in-mottagning.
Väntrummet på Ätstörningsenheten Dala ABC i Falun där de även har drop-in-mottagning.

-Det finns ett tudelat ansvar mellan primärvården och ätstörningsverksamheten. Där
primärvården har ansvar för hetsätning och överätning medan ätstörningsverksamheten har
ansvar för Anorexia nervosa, Bulimia nervosa och atypiska versioner av dessa. Uppdelningen
leder till extra arbete då antalet hälsocentraler i regionen är många, personalomsättningen hög
och för att tillgången till psykosociala team ser väldigt olika ut på våra hälsocentraler, berättar
Ulla Andersson, regionråd i opposition.

-Ätstörningsverksamheten saknar dessutom allmänläkare, vilket de behöver. En allmänläkare
inom ätstörningsverksamheten kan även vara till stöd för primärvården, fortsätter Ulla
Andersson. 

-I dag ges vård i form av KBT-E terapi, samtal med dietist, träning och utbildning med en
fysioterapeut, möjlighet till en intensivvecka som hålls en gång per år och grupp.
Terapiverksamheten är omfattande och kan kräva mellan 20 till 40 samtal per patient
beroende på diagnos och patients behov. De flesta kommer via remiss från en hälsocentral och
ungefär en tredjedel via självremiss. Remisserna från hälsocentralerna av varierande kvalitet
och många gånger är inte ens de grundläggande insatserna gjorda innan remiss skrivs, vilket i
sin tur innebär extra arbete för alla berörda samt att patientens vård påverkas negativt då den
fördröjs och förtroendet för vården kan påverkas, säger Ulla Andersson.

Ulla Andersson och Kristina Sjöström på studiebesök på Ätstörningsenheten Dala ABC i Falun.
Ulla Andersson och Kristina Sjöström på studiebesök på Ätstörningsenheten Dala ABC i Falun.


Vänsterpartiet menar att dagvård vore en bra vårdverksamhet för den berörda patientgruppen.
Då kan patienten vara i verksamheten dagligen för att få vård och det stöd som behövs.
Vårdinsatsen kan på så sätt också underlättas, förbättras och intensifieras. En dagvårdsgrupp
är också ett bra sätt för patientgruppen att stötta varandra, såväl under tiden man ingår i
dagvården som efteråt. En dagvårdsgrupp kan komplettera de insatser som görs i dag på
ätstörningsverksamheten och vården ska vara personcentrerad.


Ett gott exempel är Region Dalarna som genom sin ätstörningsenhet Dala ABC har utvecklat
en dagvårdsverksamhet vilken har uppnått bra resultat. Lokalerna är väl utformade för
verksamheten och olika insatser ingår beroende på patientens behov. Dagvårdsverksamheten
är intensiv och pågår i veckor. Den ger stöd, vård, hjälp och ger redskap till patienten. Dala

ABC tar även emot drop-in besök en gång i månaden. Då kan den som är i behov av vård
komma och bekanta sig med lokalerna, träffa personal och få information om det som erbjuds.
Även anhöriga kan vara med. Det är också ett bra sätt för andra vårdinstanser att kunna
hänvisa till drop-in-mottagningen. 
Region Dalarnas ätstörningsverksamhet ansvarar även för patienter med hetsätning. Där
genomför de gruppbehandlingar under 8 veckor för målgruppen, med lyckade resultat. I snitt
tar det 10 till 15 år innan en patient med hetsätstörningsstörning söker professionell hjälp,
enligt Socialstyrelsens rapport från 2019. Vården och kunskapen om sjukdomen är ofta
knapphändig. Hetsätningsstörning är tyvärr fortfarande väldigt tabubelagt.

-Att jobba förebyggande mot ätstörningar är självklart väldigt viktigt. Det finns en förening
för målgruppen, Frisk & Fri, som borde få regionalt stöd för att kunna vara ute i skolor och
prata och föreläsa för länets ungdomar för att nå så många som möjligt, säger Ulla Andersson.
Föreningen Frisk & Fri har utbildningar för yrkesverksamma, såsom lärare och
elevhälsoteam. Teamen kan förebygga och utveckla arbetet med ungdomar som har
ätstörningsproblematik.

-Vi behöver öka det förebyggande arbetet och därför bör regelverket för att få
verksamhetsbidrag för folkhälsoarbete inom Gävleborg ses över, menar Ulla Andersson.
Vänsterpartiet menar att med det regelverk som finns inom Region Gävleborg kan Frisk & Fri
inte få de resurser de behöver för att kunna vara ute i skolor i den omfattning som är
önskvärd. Det försvårar föreningens arbete men framförallt blir det ett hinder för att motverka
ätstörningsproblem hos ungdomar i Gävleborg.

Vill du läsa mer om ätstörningar kan du besöka Frisk och Fris hemsida.

Dela artikeln

Facebook
Twitter
LinkedIn

Engagera dig

Det är bara tillsammans som vi kan bygga en sjukvård som är jämlik och fungerar för oss alla. Engagera dig i Vänsterpartiet du också!

Fler nyheter