Det politiska styret i Region Gävleborg, med Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet, påstår att de satsar på primärvården. Ett häpnadsväckande påstående, menar Vänsterpartiet.
Det har kommit kraftig kritik mot regionstyret från de vårdanställda i verksamheten, från ansvarig nämnd, patientorganisationer och anställda i länets kommuner som varken har blivit tillfrågade eller fått insyn i någon del av bolagiseringsprocessen. Det hela har mörklagts.
– Beslutet att ombilda regionens offentliga primärvård till ett affärsdrivande bolag med vinst- och avkastningskrav togs bakom ryggen på de vårdanställda som jobbar i primärvården, berättar Ulla Andersson (V), regionråd.
När primärvården ska drivas i bolagsform kommer kostnaderna att öka i och med att en ny styrelse bildas där styrelseledamöterna ska ha arvoden, en vd tillsätts och en ny kostnadsdrivande administration tillkommer. Inköp av externa tjänster blir kostsamma då de är belagda med moms. Att länsinvånarnas insyn i och påverkan av vården minskar dramatiskt verkar de styrande inte ha något emot.
– Cirka 120 miljoner kronor dyrare beräknas driften av primärvården att bli och inte en enda krona av dessa går till vård av patienter eller till bättre arbetsvillkor eller löner till de anställda. Det handlar om permanenta och strukturella kostnader, inte övergående effekter. Dessutom ska det nya primärvårdsbolaget gå med cirka 20 miljoner kronor i vinst och samtidigt hämta hem ett underskott på cirka 150 miljoner kronor för 2024, säger Ulla Andersson.
Det blir ungefär 300 miljoner kronor som primärvårdens anställda måste skrapa ihop i det nya bolaget och bara engångskostnaderna för omställningen uppgår till minst 8 miljoner kronor. När ett aktiebolag inte går med vinst måste kostnadsdrivande funktioner tas bort. Frågan är vilka funktioner det kommer att bli; blir det kanske sjuksköterskor och läkare? Kommer några av regionens mindre lönsamma hälsocentraler att försvinna, undrar Vänsterpartiet.
– Processen med bolagiseringen och de årliga kostnadsökningarna betyder ännu mer stress för personalen. Bolagiseringen kommer att resultera i nedskärningar i verksamheten och riskerar en sönderslagen samordning av patientens vård då samverkan runt patienten försvåras och fördyras, något som kraftigt kommer att hota patientsäkerheten, säger Kristina Sjöström, ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Vänsterpartiet menar att de 120 miljoner kronor i ökade årliga kostnader, på grund av bolagiseringen av primärvården, istället borde läggas på utveckling, som till exempel att målet om 1100 invånare per allmänspecialist införs samt att få till en långsiktig satsning på bättre arbetsvillkor såsom arbetstidsförkortning eller nedskrivning av studielån. Primärvårdens utveckling och satsningar ska bygga på vad personalen i primärvården anser behövs och inte vara baserad på ett politiskt ideologiskt experiment som nu tvingas fram.