Konsekvenserna av att sjukvården styrs mer och mer som en marknad har lett till ett bubblande missnöje bland vårdpersonalen. En av dem som fått nog och sagt ifrån är läkaren Fanny Nilsson, som lämnat Stockholm för att arbeta på ett mindre sjukhus i Sörmland.
Nyligen avslöjade tidningen Svenska Dagbladet att det varje år görs tusentals medicinskt omotiverade knäoperationer, så kallade artroskopier, i sjukvården. Trots att forskning visat att riskerna är större än nyttan och att Socialstyrelsen rekommenderar att metoden avvecklas gjordes 12 700 operationer mellan 2019 och 2021. Omkring 40 procent av ingreppen sker i Stockholm. Enligt experter är anledningen helt enkelt att privata vårdgivare tjänar stora pengar på de här knäoperationerna.
Det är ett exempel på hur den fria etableringsrätten i sjukvården, som kallas vårdval, leder till ett
enormt resursslöseri. Men det finns många fler.
– Artroskopier vid artros är helt meningslösa operationer som helt enkelt inte ska göras enligt Socialstyrelsen. Ändå slösas massor av arbetstid och salstid på det här. Det finns en extrem
tillgänglighet för sådana här meningslösheter i Stockholm. Ju fler undersökningar och behandlingar
som erbjuds desto fler görs också, utan att någon tänker på vad som är rimligt för patienten, säger
läkaren Fanny Nilsson.
Efter ett antal år i vården i Region Stockholm fick hon nog av marknadsstyrningen och arbetar i dag
som ST-läkare i internmedicin på Nyköpings lasarett i Region Sörmland.
– Det är väldigt intressant att jobba i en mindre verksamhet. Här finns inte tillgång till alla olika
sorters undersökningar. Det gör att man prioriterar vården på ett annat sätt, vilket är positivt. Det de
allra flesta patienterna behöver är rimlig basvård utan för lång kötid, säger Fanny Nilsson.
Privatiseringarna av vården har gått längst i Stockholm. I dag finns vårdval på ett 40-tal olika
vårdområden, allt från cancerrehabilitering till gynekologi. Men det som sker i Stockholm påverkar
inte bara huvudstadens invånare, utan vården i hela landet, menar Fanny Nilsson.
Ett exempel på det är vårdvalet Specialiserad hudsjukvård, som i dag har 15 privata mottagningar i
Region Stockholm. Av dessa ligger åtta i Stockholms innerstad: två i Danderyd, en i Täby, en i Nacka,
en i Liljeholmen och två i Älvsjö.
– Det finns ingen övre gräns för hur många gånger man kan titta på hudprickar. Man bokar in ett
besök för att titta, ett besök för att skära och ett besök för att ta bort plåstret, vilket såklart är väldigt
lukrativt för vårdgivaren som får ersättning per besök. Vårdval hud har lett till en enorm
koncentration av hudspecialister i Stockholm. I stället för att behandla hudcancer på landsbygden
sitter läkare och tittar på ofarliga prickar i innerstan, säger Fanny Nilsson.
Styrningen av sjukvården har det senaste decenniet på många sätt gått från behov till efterfrågan,
vilket är helt naturligt när kontrollen lämnas över till marknaden. Det har i sin tur lett till en växande
frustration hos vårdpersonalen som ser konsekvenserna i sitt dagliga arbete. Extra tydligt blev det
under pandemin.
– Då arbetade jag på en vårdcentral i Stockholm. Under tredje vågen fick vi påtryckningsmejl från en
privat kirurgisk klinik på stan som ville ha fler remisser, där man gjorde reklam för ”extremt” korta väntetider till operation i narkos av bråck och gallor. Samtidigt som man ställde in i princip alla
operationer som inte var absolut akuta på de stora sjukhusen, var de här kompetenta
operationsteamen uppenbarligen helt sysslolösa. Politiskt lät man detta bara pågå. Det var extremt
provocerande, säger Fanny Nilsson.
Vårdvalen har rullats ut på bred front av det tidigare Moderatledda styret som haft makten i
Stockholm i 16 år. Efter valet förra året tillträdde ett nytt styre bestående av S, C och MP, med stöd
av Vänsterpartiet. Enligt en överenskommelse mellan V och styret ska en omställningsplan tas fram
under mandatperioden, med syftet att avveckla och reformera de vårdval som är kostnadsdrivande
eller på andra sätt fungerar dåligt.