För rättvisa och välfärd

|

2024

|

Stockholm

En mobiltelefon visar kontot Doktor Glads twitterflöde.

Föreslagna regler för nätläkare missar målet 

Text: Henrik Norling

En statlig utredning föreslår en rad nya regler för nätläkarföretag. Men utredningen missar den viktigaste poängen, tycker läkaren Andreas ”Doktor Glad” Thörneby. 

Andreas Thörneby gör parodi på nätläkare med sitt konto "Doktor Glad".

Till vardags jobbar Andreas Thörneby som allmänläkare på en vårdcentral i Kinna utanför Göteborg. Han är även engagerad SFAM, Svensk förening för allmänmedicin. 

– En del pratar om nätläkare som ”onödig vård”, det värjer jag mig verkligen mot. Det är inte onödigt att få en fotvårta tittad på, eller prata med en läkare om man är orolig för en förkylning. Däremot är det lågprioriterad vård som får oproportionerligt hög prioritet när vi fördelar vårdens resurser, säger Andreas Thörneby. 

Han jobbar till vardags som allmänläkare på en vårdcentral i Kinna utanför Göteborg, och är engagerad i Svensk förening för allmänmedicin, SFAM. På sociala medier har han blivit känd som grundaren av satirkontot ”Doktor Glad AB”, som vasst och träffsäkert driver med nätläkarbolagens marknadsföring. 

– Jag kände ett behov av att formulera min frustration kring hur sjukvården fungerar. Kontot har fungerat lite som en ventil. Från början hade jag inga tankar på att opinionsbilda, men det jag skrivit har blivit läst och fått spridning, och kanske har jag gjort lite skillnad på marginalen. Det är svårt för mig att avgöra. 

I slutet av sommaren blev en statlig utredning om nätläkarbranschen färdig. Utredningen tillsattes av den förra regeringen och leddes av Björn Eriksson som är generaldirektör för Läkemedelsverket, och som tidigare har varit hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm. Den innehåller flera olika förslag till förändringar för att reglera nätläkarmarknaden. Det handlar bland annat om att göra det svårare för bolagen att utnyttja den så kallade utomlänstaxan för att kunna tjäna så mycket pengar som möjligt genom att flytta till regioner med gynnsamma förutsättningar. 

Någon större skillnad i praktiken skulle det dock inte bli, även om förslagen blir verklighet, menar Andreas Thörneby. 

– Helt värdelöst är det inte, det finns en del bra i utredningen. Problembeskrivningen, att nuvarande regler främjar fragmentering, försvårar samordning och skapar problem för regionernas förmåga att styra och prioritera är jättebra. Men man kommer tyvärr inte åt grundproblemen, säger han.

Nätläkare erbjuder allt fler tjänster på vårdcentralens bekostnad

De senaste åren har nätläkarna utvecklats till ett stadigt ökande antal väldigt nischade tjänster. Det finns appar för allt från blodtryck och migrän till urinvägsinfektion och menstruation. De här apparna tecknar avtal som underleverantörer till en enskild vårdcentral, och ska på pappret sköta en liten del av vårdcentralens breda åtagande. 

Men i praktiken är de här avtalen en slags genväg till en större marknad. Som underleverantör till en liten vårdcentral någonstans i Sverige kan bolaget marknadsföra sig och hitta kunder i hela landet. Sedan kan regionerna faktureras fritt, för vård de inte har beställt. 

– Det är ju inte dåligt i sig att du kan få ett recept efter ett kort videosamtal. Om vi hade haft oändligt med resurser hade det varit perfekt för alla att ha en läkarkontakt i fickan. Problemet är att det här systemet får väldigt negativa effekter. Man tappar helheten och kostnadskontrollen, säger Andreas Thörneby. 

Nätläkarutredningen föreslår att den region där ett bolag etablerar sig ska göra en ”behovs- och lämplighetsprövning” för att förhindra att onödig vård utförs. Men som förslaget är formulerat kommer det inte göra någon skillnad i praktiken, menar Andreas Thörneby. 

– Det blir tyvärr helt tandlöst. Det här handlar som sagt inte om onödig vård, utan om lågvärdes- och lågprioritetsvård. Det kommer fortsatt vara fritt fram att kontakta en nätläkare för att få hostmedicin. 

För att på riktigt komma till bukt med de problem som nätläkarbolagen skapar i hälso- och sjukvården skulle det behövas andra förändringar än de som föreslås i utredningen, menar han. Ett sätt skulle kunna vara att helt enkelt låta nätläkarnas patienter betala för vården ur egen ficka. 

– Så har man gjort i Norge och det fungerar där, konstaterar Andreas Thörneby. 

Det är inte helt omöjligt att regeringen och Sverigedemokraterna gör verklighet av utredningens förslag, trots att den kom till under socialdemokratiskt styre, tror han. Opinionstrycket i frågan om nätläkarna är så pass högt att det kan framstå som att regeringen ”måste göra något”. Att då gå fram med förslag som låter bra på pappret men gör lite skillnad i verkligheten kan bli en enkel utväg. 

– Tyvärr är det nog precis så det blir, säger Andreas Thörneby. 

Dela artikeln

Facebook
Twitter
LinkedIn

Engagera dig

Det är bara tillsammans som vi kan bygga en sjukvård som är jämlik och fungerar för oss alla. Engagera dig i Vänsterpartiet du också!

Fler nyheter