Efter maktskiftet i Region Stockholm stramas nu reglerna för videosamtal i sjukvården upp. Kvar finns dock utomlänsersättningen, ett system som gör att nätläkare kan tjäna stora pengar i hela landet.
Under tiden som Moderaterna haft makten i Region Stockholm har flera olika regler införts som ska
gynna så kallade nätläkarbolag som etablerar sig i huvudstaden. Kostnaderna för den här typen av
vård har skenat de senaste åren, och skattebetalarna har stått för notan.
Men nu ändras ersättningssystemet, efter en överenskommelse mellan Vänsterpartiet och partierna
S, C och MP som styr Region Stockholm sedan valet.
– Nätläkarna dränerar regionernas resurser genom att sälja in videosamtal till patienter som
egentligen inte behöver vård. Vi har kämpat länge för den här förändringen, säger Jonas Lindberg (V),
oppositionsråd i Region Stockholm.
Tidigare har nätläkarbolag med vårdcentral i Stockholm fått 300 kronor extra för ett videosamtal med
en patient som är skriven på en annan vårdcentral, som en extra ersättning för ”otrogna” patienter.
Den pengen, inomlänsersättningen, tas nu bort. Dessutom har vårdcentraler fått samma ersättning
för ett videobesök och ett fysiskt besök, trots att fysiska besök i praktiken kräver mer resurser. Från
och med nu sänks ersättningen för videobesök till 80 procent av ett vanligt läkarbesök.
Den omtalade utomlänsersättningen, som Konkurrensverket kritiserade i en rapport förra året, finns
dock kvar. Systemet innebär att vårdföretag fritt kan ta betalt för digital vård i en patients
hemregion.
– Något måste göras åt utomlänsersättningen. Det är inte rimligt att nätläkarna kan flyta runt på någon slags nationell vårdnivå och debitera regionerna löpande, menar Jonas Lindberg (V).
Det är organisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, som har makt att ändra på utomlänsersättningen. Hittills har alla försök att göra något åt problemet under borgerligt styre misslyckats. Men under våren tillträder en ny majoritet i SKR bestående av V, S, MP och C. Om det leder till någon islossning i frågan återstår att se.
– Riktlinjer för hur nätläkarbolagen får marknadsföra sig är också något som vi behöver fundera på framöver. I dag förekommer det alldeles för ofta att företagen i sin reklam uppmanar sina kunder att söka vård som de egentligen inte har behov av, säger Jonas Lindberg (V).