Privatiseringar i välfärden leder till ojämlikhet och segregation. Det är en av slutsatserna i en norsk statlig utredning, som också slår fast att det går att fasa ut vinstintresset om den politiska viljan finns.
Jan-Erik Stöstad har lett en statlig utredning i Norge som kartlagt konsekvenserna av marknadiseringen inom både sjukvård, skola och andra välfärdsområden, som Dagens Nyheter rapporterat om.
– Man behöver skolor eller en operation vid ett hjärtstopp. Det är något annat än att man behöver en cykel, säger Jan-Erik Stöstad till DN.
I Norge drivs ungefär 7 procent av den totala välfärden av vinstdrivande företag, jämfört med 20 procent i Sverige. Utredaren har därför blickat österut, och ser på många sätt Sverige som ett avskräckande exempel.
Jan-Erik Stöstad nämner bland annat ojämlikhet och segregation i den svenska skolan och problemen med kriminella aktörer inom vård och omsorg som allvarliga konsekvenser av de långtgående privatiseringarna här. Etableringsfriheten, att privata företag på många områden själva får välja fritt var de vill starta sina verksamheter, pekas ut som unikt för Sverige.
Utredningen konstaterar också att hela den norska välfärden, inte bara de delar som sålts ut till privata företag, har påverkats av olika marknadsexperiment.
Trots att 70 procent av de svenska väljarna är negativt inställda till vinster i välfärden har politikernas inställning i frågan inte ändrats nämnvärt de senaste decennierna. En forskare vid Stockholms universitet som suttit med i den norska utredningen menar att ”svängdörrarna mellan politiker och välfärdsbolag” är en sannolik förklaring till att politiker och väljare går i otakt i frågan om privatiserad välfärd.
Trots den mörka bilden av läget är det inte för sent att rulla tillbaka vinsterna i välfärden i varken Norge eller Sverige, menar Jan-Erik Stöstad.
– Det är fullt möjligt, om politikerna vill, säger han till DN.