För rättvisa och välfärd

|

2024

|

Stockholm

En av tio unga kvinnor lider av samlagssmärtor, visar nya studier. Många är också utan diagnos, särskilt bland utlandsfödda och lågutbildade kvinnor.

Enligt en ny rapport lider en av tio unga kvinnor av samlagssmärtor.

Smärta vid samlag drabbar var tionde ung kvinna

Text: Henrik Norling

En av tio unga kvinnor lider av samlagssmärtor, visar nya studier. Många är också utan diagnos, särskilt bland utlandsfödda och lågutbildade kvinnor.

– Det finns ett stigma kring gynekologiska sjukdomar, mycket okunskap och forskningen ligger efter, konstaterar Kyriaki Kosidou, överläkare i social medicin.

Hon forskar om bland annat gynekologisk hälsa och ojämlikheter i sjukvården vid Karolinska institutet. Nyligen var hon med och tog fram en rapport som visar att sex procent av alla kvinnor i Stockholm mellan 16 och 45 år har måttliga till svåra besvär i underlivet vid samlag, som Dagens Nyheter har rapporterat om. I åldersgruppen 21 till 25 år är andelen som drabbas av samlagssmärtor tio procent.

Kyriaki Kosidou forskar om bland annat samlagssmärtor, gynekologisk hälsa och ojämlikheter i sjukvården vid Karolinska institutet. Fotograf Anna Molander.
Kyriaki Kosidou forskar om samlagssmärtor, gynekologisk hälsa och ojämlikheter i sjukvården vid Karolinska institutet. Fotograf Anna Molander.

Rapporten visar också att många kvinnor med samlagssmärtor blir utan diagnos från sjukvården. Högutbildade och svenskfödda kvinnor har flera gånger större chans att få en diagnos jämfört med lågutbildade och utlandsfödda kvinnor, trots att inget tyder på att besvären är vanligare i vissa grupper. Även bland de patienter som får en diagnos är andelen som också får både vård och specialiserad vård högre bland högutbildade kvinnor.

– Inom sjukvården måste vi bli mycket bättre på att jobba systematiskt med feedback kring jämlikhet, och ställa oss frågan: är det jämlik vård vi erbjuder? säger Kyriaki Kosidou.

Gynekologin i Stockholm är privatiserad och det är upp till de privata vårdbolagen att bestämma var vården ska erbjudas. Det har lett till en geografisk snedfördelning, med stora vita fläckar helt utan gynekologiska mottagningar i många förorter och en överetablering inne i stan.

En bättre geografisk spridning i regionen skulle sannolikt leda till en mer jämlik vård, menar Kyriaki Kosidou. Men det finns också mycket att jobba på utanför sjukvården.

– Vi behöver en kulturell förändring där fler söker vård för saker som samlagssmärtor och endometrios. Informationsinsatser i skolan skulle kunna vara ett sätt att förbättra situationen. Samtidigt är det många som faktiskt söker vård som får vänta i flera år på en diagnos. Därför måste också kunskap och kompetens kring kvinnorelaterade sjukdomar höjas, särskilt i primärvården, säger Kyriaki Kosidou och fortsätter:

– Information är en form av kapital och är kraftigt ojämlikt fördelad i samhället, det gäller även gynekologisk hälsa. Att informera om gynekologiska tillstånd och hälsa kommer troligtvis att bidra till en jämlikare hälsa.


Fakta om samlagssmärtor

Medicinskt kallas smärta vid slemhinnorna runt slidöppningen utan tydlig medicinsk orsak provocerad vulvodyni, tidigare vestibulit. Beröring kan leda till intensiv smärta, både vid sex och till exempel när en tampong sätts in. Det finns flera behandlingsmetoder, som mjukgörande salva, botoxinjektioner och även kirurgi. Avslappningsövningar för bäckenbotten kan också mildra symtomen.

Dela artikeln

Facebook
Twitter
LinkedIn

Engagera dig

Det är bara tillsammans som vi kan bygga en sjukvård som är jämlik och fungerar för oss alla. Engagera dig i Vänsterpartiet du också!

Fler nyheter