För rättvisa och välfärd

|

2024

|

Stockholm

Shirin Ahlbäck Öberg Professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Forskare och lärare Foto Mikael Wallerstedt BILDEN ÄR FRIKÖPT AV UPPSALA UNIVERSITET

Införandet av ”New public management” i välfärden skulle spara pengar, men i stället har det blivit tvärtom, menar forskaren Shirin Ahlbäck Öberg.

Sjukhusen styrs som bilfabriker – nu utreds förändring

Text: Henrik Norling

Ska Stockholms offentliga sjukhus styras av politiker eller styrelseproffs? Det utreds just nu av Region Stockholm, vilket var ett av Vänsterpartiets 44 krav för att stödja det nya regionstyret efter valet.

Begreppet new public management etablerades i folkmun i samband med journalisten Maciej Zarembas artikelserie ”Den olönsamma patienten” som publicerades i DN 2013. Zaremba kunde visa hur jakten på effektiviseringar med en verktygslåda hämtad från bilfabriker har lett till en fragmentiserad sjukvård där personal jagar statistiska pinnar och patienter hamnar i kläm.

Publiceringen slog ner som en bomb och blev väldigt omtalad. Trots det har väldigt lite förändrats de senaste 10 åren.

– På ett idéplan finns det inte längre någon som öppet försvarar new public management. Problemet är att idéerna i princip institutionaliserats och fått väldigt starkt fäste organisatoriskt och administrativt, särskilt på ”mjuka” välfärdsområden som sjukvården, säger Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap på Uppsala universitet som studerar styrning och granskning i offentlig verksamhet.

I Region Stockholm är new public management-idéerna ständigt närvarande på många plan. Ett exempel på det är att flera av regionens egna akutsjukhus i dag är aktiebolag. Danderyds sjukhus bolagiserades 2000, Södersjukhuset året därpå och Södertälje sjukhus blev aktiebolag 2008. I bolagens styrelser sitter inte folkvalda politiker som i de flesta andra regioner, utan tjänstemän och styrelseproffs från näringslivet.

Under våren sjösatte regionen en parlamentarisk utredning av hur den egenägda vården i Stockholm ska styras, som bland annat ska titta på just akutsjukhusens styrning. Utredningen var ett av Vänsterpartiets krav i det 44-punktsprogram som förhandlades fram med det nya S/C/MP-styret i regionen efter valet förra året. Syftet med utredningen är att använda vårdens resurser bättre och att stärka omvårdnadsperspektivet.

– Var du än åker i Västeuropa eller Sverige i dag så pratar alla i det här fältet om ”collaboration”, ökad samverkan. Det är en effekt av det system som härskat länge nu, där offentliga verksamheter hackas upp i mindre resultatenheter. Frågan är alltid: vem får räkna hem resultatet av ett samarbete? Då premieras inte samverkan, konstaterar Shirin Ahlbäck Öberg.

Hon menar att de utlovade effektivitets- och kvalitetsvinsterna av att reformera välfärden efter näringslivsmodell på det stora hela uteblivit eftersom det samtidigt har lett till att administration och byråkrati sväller okontrollerat när alla mindre enheter måste kontrolleras och följas upp. New public management har också många fler negativa effekter.

– Många som väljer ett arbete i offentlig verksamhet, som vården, gör det för att yrket medför en typ av frihet under ansvar. När allt du gör ska rapporteras och kontrolleras försvinner mycket av attraktionskraften. Det är illavarslande, säger Shirin Ahlbäck Öberg.

Utredningen av vårdens styrning i Stockholm pågår under 2023 och väntas bli klar under hösten. Därefter kommer politiken i Region Stockholm ta ställning till hur man ska gå vidare med arbetet.

Dela artikeln

Facebook
Twitter
LinkedIn

Engagera dig

Det är bara tillsammans som vi kan bygga en sjukvård som är jämlik och fungerar för oss alla. Engagera dig i Vänsterpartiet du också!

Fler nyheter