För rättvisa och välfärd

|

2024

|

Stockholm

Privatiseringarna har lett till fler vårdcentraler i Stockholms rikare områden, menar läkaren Magnus Isacson.

Ojämlik vård när marknaden får bestämma

Text: Henrik Norling

Sedan 2008 har privata vårdbolag fått styra var nya vårdcentraler ska öppnas. Det har lett till många etableringar i innerstan och rikare kranskommuner, men i förorter med sämre hälsa lyser bolagen med sin frånvaro.

Antalet vårdcentraler i Region Stockholm har ökat med 65 stycken sedan dörrarna öppnades för marknaden i och med att den fria etableringsrätten infördes för fjorton år sedan, enligt en granskning i Dagens Nyheter. I stadsdelar som Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm har antalet nästan fördubblats.

Privatiseringarna har lett till fler vårdcentraler i Stockholms rikare områden, menar läkaren Magnus Isacson.
Privatiseringarna har lett till fler vårdcentraler i Stockholms rikare områden, menar läkaren Magnus Isacson.

Men så ser det inte ut överallt. I många kommuner är antalet vårdcentraler samma eller till och med lägre än innan privatiseringsreformen, däribland Huddinge och Botkyrka. Detta trots att befolkningen har ökat rejält under samma tid.

– I Stockholm är det väldigt tydligt att det är socioekonomiskt starka områden som har fått fler vårdcentraler, säger Magnus Isacson, läkare och ordförande för Svensk förening för allmänmedicin.

De orter där vårdbolagen väljer att inte etablera sig är också de orter där vårdbehoven är som störst. Nacka och Botkyrka är två ungefär lika stora kommuner sett till folkmängd, men det finns dubbelt så många vårdcentraler i Nacka (tolv) som i Botkyrka (sex). Samtidigt är medellivslängden i Nacka flera år högre än i Botkyrka, antalet hjärtinfarkter per invånare lägre och färre har fetma, enligt statistik från Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Vårdcentraler saknas trots satsningar

Sedan ett par år tillbaka vägs socioekonomiska faktorer in i de ersättningar som mottagningarna får från regionen. Men den bonus som ges till verksamheter i eftersatta områden tycks inte ha fått någon större effekt på antalet vårdcentraler.

– Om vi ska ha det här vårdvalssystemet, och det kommer vi sannolikt att ha inom överskådlig framtid, så skulle man behöva prioritera resurserna mycket mer, menar Magnus Isacson.

Ett annat problem är att vårdcentraler utanför innerstan har svårt att behålla sin personal, och patienter får ofta träffa nya stafettläkare vid varje besök. I dag råder en ganska bred samsyn kring behovet av en mer ”nära vård” i Sverige. Studier från grannländer som Norge och Danmark, där fler är skrivna hos en specifik namngiven läkare, har visat på stora hälsovinster.

– I eftersatta områden är det i princip bara eldsjälar som jobbar. Det borde gå att göra den typen av tjänster mer attraktiva, till exempel genom att erbjuda ansvar för ett begränsat antal patienter, säger Magnus Isacson.

Dela artikeln

Facebook
Twitter
LinkedIn