Vad är er högsta prioritet för att öka den psykiska hälsan i er målgrupp?
Det är att minska kötiderna till den könsbekräftande vården. Väntetiderna är jättelånga, till att ens få påbörja utredning. Patientgruppen mår oerhört dåligt för att man inte får tillgång till nödvändig vård.
Sedan 2024 bedrivs den könsbekräftande vården som högspecialiserad vård, vi hade hoppats att det skulle göra skillnad på så sätt att vårdköerna skulle minska och att vården skulle bli mer jämlik över landet, det har vi tyvärr inte sett alls ännu.
Vården har alldeles för lite resurser för att kunna möta det vårdbehov som finns.
När man väl har kommit fram i kön, är vården tillräckligt bra då?
Inte på alla sätt. Det är exempelvis oerhört svårt för unga att få vård idag, Socialstyrelsens riktlinjer är snävare än de har varit förut och de lämnar också en del utrymme för olika tolkningar i olika regioner. Vissa regioner ger fortfarande medicinska interventioner till unga, medan andra har stoppat helt. Det gör situationen väldigt osäker och ojämlik. Det finns många vittnesmål från desperata föräldrar som inte vet om deras unga kommer att få tillgång till nödvändig vård eller inte.
Vården behöver också bli mer patientfokuserad och utgå ifrån patientens behov. Utredningsteamen behöver ha rätt expertis på plats och kunna möta patienterna där de är och skapa en trygghet i vårdmötet. Tryggheten uteblir ju om det finns en stor osäkerhet hos patienten om hen kommer att kunna få vård över huvud taget och i så fall vilken vård hen kommer att få tillgång till.
Vad hoppas ni på framöver?
Vi hoppas att den nya könstillhörighetslagen kommer innebära att en stor administrativ börda lyfts från könsutredningsteamen, så att all den tid de har lagt på att skriva intyg om nytt juridiskt kön för människor i stället ska kunna användas för att ge vård. På det sättet hoppas vi ändå att kösituationen ska förbättras framöver, även om teamen inte får mer resurser. Det bästa vore ju om de fick de resurser som krävs av respektive region, men dit är det långt att nå.
Finns det något mer du vill tillägga?
Det finns mycket forskning och beprövad erfarenhet att vården gör gott och fungerar, att den minskar psykisk ohälsa och lidande för de som behöver den. Vi vet också att det finns stora risker med att inte ge vård, det är ingen neutral handling. Man måste utvärdera de riskerna men detta perspektiv kommer sällan fram i riktlinjer och diskussioner. Om vård uteblir leder det till ökad psykisk ohälsa och dåligt mående. Utebliven vård är inte lösningen. Låt läkare och patienter ta besluten tillsammans, det ska inte politiker eller opinionsbildare göra.
Vill du läsa mer om eller komma i kontakt med Patientföreningen så hittar du dem här.