Den svarta listan. Här är riskvården som riskerar patientsäkerheten – och betalas av skattepengar:
En vårdcentral som nekat vård till personer med diabetes och adhd och aktivt uppmanat till att fakturera sin region för felaktiga tolkkostnader. En läkare säljer CBD och rekommenderar aprikoser mot ”mögel i blodet”. Hans läkarkollega representerar en fundamentalistisk radikal, terrorstämplad organisation. Ytterligare en läkarkollega är opioidmissbrukare – men samtliga är yrkesverksamma på en och samma vårdcentral.
Andra mottagningar är smutsiga, läkare är berusade, medicinen har passerat bäst-före-datum och sjukvårdsmaterial diskas för hand.
Och det vanligare: krav på för höga ersättningar, dubbel- och trippellistning av patienter för mer pengar, felfaktureringar och påhittade ingrepp. Brist på kvalificerad personal, och personal som har så mycket att göra att det uppstår risker. Slarvigt skötta bolag med skatteskulder och obetalda räkningar.
Bristerna leder till vårdskador
Flertalet brister har lett till direkta vårdskador för patienter, och risker för alla de som sökt hjälp och stöd av utförare som har kontrakt med det offentliga.
Såhär ser verkligheten ut bakom några av de hävda avtal som regionerna tvingats göra inom diverse vårdval och valfrihetsystem.
Både större och mindre bolagskoncerner finns bland de som tecknat avtal som sedan tvingats sägas upp. Mönstret är tydligt: ju fler vårdval det finns i en region, desto fler fall av vårdskandaler.
Två vårdjättar återkommer: Kry och Capio
Vanligast är att de listat patienter fel, ofta flera hundratal. Dubbelfakturering och systematiska felregistreringar har lett till att branschjättarna fått återbetalningskrav på mångmiljonbelopp till regionerna de verkar i.
Trots det vinner de ofta nya avtal inom LOV, Lagen om valfrihet, som ger företag rätt att ansöka om att öppna vårdcentraler drivna av våra skattepengar. Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, sa till Aftonbladet: ”Det ställs större krav på en person som ska öppna en restaurang med serveringstillstånd än vad det ställs på en person som ska driva vårdcentral”.
I bästa fall är effekten av ett hävt avtal att patienten (eller upp emot tusen patienter i vissa fall) tvingas leta upp en ny mottagning för sina besvär, och att regionen i fråga ligger i rättsliga processer mot oseriösa företagare men får tillbaka skattepengarna. I värsta fall kan samma oseriösa företag ge patienter permanenta men av medicinska felbehandlingar, eller åsamka en människas död.
Oavsett utgången: är det värt risken?
Vänsterpartiet ser hellre ett helt annat system för en god och jämlik – och trygg! – sjukvård.