Regionerna har i praktiken ingen kostnadskontroll över nätläkarbesöken, vilket är ett stort problem. Eftersom resurser till nätläkarna tas från vårdcentralernas pengar utarmas de fysiska vårdcentralerna, skriver Jonas Lindberg (V) och Lotta Back (V).
Follow the money, brukar det heta. Nätläkarna har anammat den devisen sedan 2016.
När Region Stockholm nu försökt täppa till kranen för nätläkarnas vinster flyttar de i stället till Sörmland. Där får de 500 kronor per stockholmare som använder appen, i utomlänsersättning, i stället för 100 kronor per besök som de skulle fått med de nya taxorna i Stockholm.
Förklaringen till att det här är möjligt stavas utomlänstaxa. Om en patient söker vård i en annan region än sin egen måste hemregionen betala en viss summa till regionen där patienten fått vård. Gott så.
Problemet är att detta även gäller digital vård. Även om patienten sitter hemma i sin lägenhet och söker vård så måste hemregionen betala en högre avgift om bolaget man ringer till på papperet existerar i en annan region.
Utomlänstaxan beslutas av Sveriges kommuner och regioner, SKR, och i dagsläget är det bara de som kan råda bot på problemet. Vi i Vänsterpartiet tycker att digital vård borde lyftas ur och inte omfattas av utomlänstaxan så att nätläkarna inte kan byta adress för att få mer betalt. Det här var aldrig tanken med systemet från början. Reglerna utnyttjas som ett uppenbart kryphål av nätläkarbolagen.
Regionerna har i praktiken ingen kostnadskontroll över nätläkarbesöken, vilket är ett stort problem. Alla samtal genererar kostnader, stort som smått. En läkare kan träffa en patient flera gånger, även om det egentligen inte behövs, för att få betalt för flera besök. Ofta leder ett samtal bara till en hänvisning till en vårdcentral eller en akutmottagning. Betalt får de ändå, trots att samtalet lika gärna kunde ha gått till 1177.
Det är förståeligt att patienter som inte kommer fram till sin vårdcentral kontaktar appläkarna. Men eftersom resurser till nätläkarna tas från vårdcentralernas pengar utarmas de fysiska vårdcentralerna. Resurserna måste användas för att förbättra tillgängligheten, både fysiskt och digitalt, till vårdcentralerna.
Det är inga småpengar det rör sig om. 2021 betalade regionerna drygt 800 miljoner kronor i utomlänsersättning till nätläkarbolagen, vilket motsvarar mellan 1 och 2 procent av regionernas primärvårdsbudgetar. De tre bolag som 2020 fick mest i ersättning, Kry, Min Doktor och Doktor.se, fakturerade tillsammans över för 700 miljoner kronor.
Inte sett resultat
Varken Region Sörmland, som blir hemvist för guldgrävande nätläkare, eller Region Stockholm, som får betala 400 kronor mer per videosamtal, tjänar på det här systemet. Men de stora förlorarna är patienter runtom i landet.
Pengar som borde gå till att förbättra tillgängligheten och vården på vårdcentralerna går i stället till nätläkarbolag, vars patienter ofta är förhållandevis friska och unga, och bor i storstäderna.
Förra regeringen tillsatte en utredning som bland annat skulle föreslå förändringar av ersättningarna till nätläkarna. Utredningen blev klar 15 augusti i år, men ännu har vi inte sett resultatet av den.
Nu är det upp till bevis för den nya regeringen. Vi hoppas att de tar utredningen på allvar och gör något åt den ohållbara situationen som regionerna tvingats leva med alltför länge. Alla Sveriges regioner behöver satsa på vårdcentralerna, för att vi alla ska få bättre nära vård. För att lyckas måste vi täppa till nätläkarnas guldåder direkt in i skattkistan.
Jonas Lindberg (V)
oppositionsregionråd Region Stockholm
Lotta Back (V)
gruppledare Region Sörmland
Det här är en debattartikel som publicerats i Expressen.
Här kan du läsa med om Vänsterpartiets arbete i Region Stockholm.
Här kan du läsa mer om Vänsterpartiets arbete i Region Sörmland.