Privata sjukvårdsförsäkringar skapar en gräddfil in i vården och hotar principen om vård efter behov. Det menar Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson Karin Rågsjö och Lena Ludvigsson, toppnamn för Vänsterpartiet i Region Halland. Nu vill de dra en tydlig gräns mellan den offentligt finansierade vården och försäkringsvården.
Hundratusentals svenskar har i dag en privat sjukvårdsförsäkring. Försäkringarna säljs ofta med löftet om snabb tillgång till specialistläkare och behandling. För Karin Rågsjö är själva löftet också en beskrivning av problemet.
– Om försäkringen inte gav en fördel skulle människor knappast betala för den. Hela affärsidén bygger på att du ska få snabbare tillgång till vård. Men svensk sjukvård ska bygga på något helt annat: den som har störst medicinskt behov ska gå först, säger hon.
Problemet blir särskilt tydligt när samma privata vårdföretag både arbetar åt regionerna och säljer vård till försäkringsbolag. Ett företag kan få offentliga pengar genom vårdval eller upphandling och samtidigt erbjuda försäkringspatienter en snabbare väg till specialistvård.
Lena Ludvigsson menar att frågan är högst konkret också för regionpolitiken.
– Vi har brist på personal och specialistkompetens. En privat försäkring trollar inte fram fler läkare, sjuksköterskor eller operationssalar. När samma begränsade resurser används för olika patientgrupper måste vi fråga oss vem som egentligen får tillgång till vården först.
Vänsterpartiets linje är därför att systemen måste skiljas åt betydligt tydligare.
En privat vårdgivare som arbetar för en kommun eller region genom vårdval, upphandling eller andra offentliga avtal ska enligt partiets linje inte samtidigt kunna behandla försäkringspatienter inom motsvarande verksamhet.
Men Karin Rågsjö betonar att det inte räcker att bara stoppa två olika köer på samma klinik.
– Vi måste också täppa till bakvägen in i den offentliga vården. Det ska inte vara möjligt att genom en försäkring snabbt träffa en specialist, få en utredning och sedan använda remisser eller andra vägar för att få en fördel när vården åter blir offentligt finansierad.
Ny svensk forskning har också ifrågasatt ett vanligt argument för privata vårdförsäkringar: att de skulle avlasta den offentliga vården. Forskningen pekar på att personer som får privat sjukvårdsförsäkring inte bara använder mer privat vård utan också kan öka sin användning av offentligt finansierad vård.
– Det är viktigt, säger Rågsjö. Bilden av två helt separata system håller inte. Försäkringsvården och den offentliga vården hänger ihop genom personal, remisser och behandlingar.
Socialdemokraterna har inför valet också sagt att de vill stoppa möjligheten för privata vårdgivare att låta försäkringspatienter gå före samtidigt som de bedriver offentligt finansierad vård.
Det välkomnar Lena Ludvigsson, men hon vill se tydliga och hållbara nationella regler.
– För oss är det viktiga att principen faktiskt genomförs. Vård efter behov ska inte vara något som är beroende av hur ett enskilt regionavtal råkar vara skrivet. Det ska gälla i Halland, i Norrbotten och i resten av landet.
För både Rågsjö och Ludvigsson handlar frågan ytterst om vilket sjukvårdssystem Sverige ska ha.
– Vi vill korta vårdköerna, men vi vill korta dem för alla, säger Karin Rågsjö. Lösningen på en lång vårdkö kan aldrig vara att skapa en snabbare kö för den som har rätt försäkring.
Lena Ludvigsson håller med.
– När två människor behöver vård ska det inte spela någon roll vem som har högst lön eller bäst villkor på jobbet. Det ska vara hur sjuk du är som avgör. Det är den principen vi vill försvara.