På första maj presenterade Vänsterpartiet ett nytt vallöfte för att minska lönegapet mellan kvinnodominerade välfärdsyrken och mansdominerade yrken. Satsningen, som partiet kallar Kvinnolönelyftet, innebär 30 miljarder kronor över tio år. För vården kan det bli ett viktigt steg för både rättvisa löner och framtidens kompetensförsörjning.
Vänsterpartiet vill avsätta tre statliga miljarder kronor per år under tio års tid för att höja lönerna i kvinnodominerade välfärdsyrken. Beskedet presenterades på arbetarrörelsens högtidsdag första maj och riktar ljuset mot en fråga som länge varit central för både jämställdheten och välfärdens framtid: varför värderas arbete i vård, omsorg och skola fortfarande lägre än mansdominerade yrken med likvärdiga krav?
Partiet kallar satsningen Kvinnolönelyftet. Pengarna ska läggas i en särskild jämställdhetspott, utöver det ordinarie lönemärke som arbetsmarknadens parter förhandlar fram. Tanken är att potten ska fördelas av fack och arbetsgivare och riktas till yrken som bedöms vara värdediskriminerade. Det kan handla om exempelvis undersköterskor, barnmorskor, barnskötare, förskollärare och andra yrkesgrupper där kvinnor är i majoritet och där lönerna under lång tid halkat efter.
Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar var tydlig när satsningen presenterades.
”Nu höjer vi välfärdsarbetande kvinnors löner och i förlängningen pensioner. Det är slut med att kvinnor subventionerar välfärden med sina alltför tunna lönekuvert”, säger Nooshi Dadgostar.
Bakgrunden är de stora löneskillnader som finns kvar på svensk arbetsmarknad. Enligt Vänsterpartiet tjänar en arbetarkvinna i kommunal sektor i dag i genomsnitt 6 000 kronor mindre i månaden än en arbetarman i industrin. Skillnaderna kan inte förklaras med utbildning, kompetens eller erfarenhet. I stället handlar det om att yrken som domineras av kvinnor historiskt har värderats lägre.
För vårdens del är frågan särskilt akut. Personalbrist, hög arbetsbelastning och svårigheter att rekrytera och behålla erfaren personal är vardag i många regioner. Samtidigt bär vårdens anställda ett stort ansvar för människors hälsa, trygghet och liv. Att lönerna inte speglar det ansvaret är enligt Vänsterpartiet en viktig del av problemet.
Linda Jonsson, regionråd för Vänsterpartiet i Norrbotten, välkomnar beskedet och menar att satsningen är särskilt viktig för regioner där rekryteringsbehoven är stora.
”Det här är mycket positivt. Vi behöver göra mer för att jämna ut löneskillnaderna i vården och visa att de yrken som bär upp välfärden också ska värderas därefter. Att mer pengar skjuts till för att höja lönerna är ett viktigt steg”, säger Linda Jonsson.
Hon betonar också att det är bra att arbetsmarknadens parter får hantera fördelningen i kommande förhandlingar.
”Det är parterna som kan verksamheterna och yrkesgrupperna bäst. Därför är det rimligt att de får ansvar för hur satsningen ska fördelas. Politiken ska se till att resurserna finns, men lönebildningen ska fortsatt hanteras i förhandlingar”, säger hon.
För Norrbotten och andra delar av norra Sverige är frågan om vårdens löner nära kopplad till möjligheten att rekrytera personal. Avstånden är stora, behoven omfattande och konkurrensen om arbetskraften hård. Det är en viktig jämställdhetsfråga där en mer ekonomiskt stark industri kan öka sin rekryteringsbas på en segregerad arbetsmarknad, på bekostnad av kvinnodominerad offentlig sektor där arbetet inte värderas lika högt.
När sjukvården samtidigt står inför stora pensionsavgångar och ökade vårdbehov krävs åtgärder som gör yrkena mer attraktiva.
”Vi har ett stort behov av fler som vill arbeta inom sjukvården. Då måste vi också visa att det är yrken med framtid, utveckling och rimliga villkor. Bättre löner är en viktig del av att öka intresset för att utbilda sig till och stanna kvar i vårdens yrken”, säger Linda Jonsson.
Vänsterpartiet framhåller att Kvinnolönelyftet inte bara handlar om dagens lönekuvert, utan också om framtida pensioner. Lägre lön under arbetslivet leder till lägre pension, vilket gör att lönegapet följer kvinnor genom hela livet. Därför beskriver partiet satsningen som både en jämställdhetsreform och en välfärdsreform.
Nooshi Dadgostar menar att frågan inte längre kan skjutas på framtiden.
”Vi kan inte vänta i generationer på att jämställda löner ska bli verklighet. Vi ger kvinnor rimliga villkor här och nu”, säger hon.
För Vänsterpartiet är budskapet från första maj tydligt. Välfärdens yrken ska inte längre nöja sig med beröm när krisen är som störst. De som arbetar i vården, omsorgen och skolan behöver löner som motsvarar ansvar, kompetens och betydelse för samhället.
Som Nooshi Dadgostar uttrycker det:
”Välfärdens kvinnor behöver inga applåder. De behöver politiker som står på deras sida.”