När regeringen presenterade sin budget gick omkring 27 miljarder kronor till olika skattesänkningar för dem som tjänar mest. Sjukvården är fortsatt lågt prioriterad. Nooshi Dadgostar (V) är kritisk och menar att regeringen saknar markkontakt.
Det senaste året har tusentals anställda i vården varslats om uppsägning, på grund av det tuffa ekonomiska läget i regionerna. De som blir kvar uppmanas springa snabbare för att täcka upp. Men någon sjukvårdskris har vi inte i Sverige, konstaterade statsminister Ulf Kristersson när han fick frågan i SVT:s morgonstudio i somras.
– Man funderar lite på om han bor i en annan galax, säger ambulanssjuksköterskan Peter Blom.
Han jobbar på ambulansen i värmländska Filipstad och har varit i yrket i 20 år. Under de åren har utvecklingen generellt gått åt fel håll, menar han.
– Det blir svårare och svårare att hitta personal. Att jobba i vården är långt ifrån attraktivt, det är för låg lön och för dåliga villkor. Det gör att vi får tightare scheman och en allt högre arbetsbelastning. På vår station har vi fått begränsa antalet ambulanser nattetid under sommaren, säger Peter Blom.
Nyligen presenterade regeringen sin budget för nästa år. Tre miljarder kronor extra skickas till regionerna genom bidrag som ska användas till sjukvården. Det är flera miljarder mindre än vad regionerna efterfrågat, och Sveriges kommuner och regioner har konstaterat att det låga stödet kommer att leda till fortsatta nedskärningar i vården.
Samtidigt lägger regeringen och Sverigedemokraterna omkring 27 miljarder kronor på olika skattesänkningar, varav lejonparten går till de personer i samhället som tjänar mest pengar.
– Jag blev förbannad, det är väldigt dåligt prioriterat. Det är i mångt och mycket rika, vita män som gynnas, medan sjukvården och välfärden får smulor. Det är bedrövligt, säger Peter Blom.
Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar håller med.
– Regeringen har redan framkallat de största nedskärningarna i vården vi sett på många år, samtidigt som de med högst inkomster får stora skattesänkningar. I grund och botten är det här en klassisk höger-vänsterfråga, säger hon och fortsätter:
– Tre miljarder är alldeles för lite pengar. Det krävs strukturella förändringar i sjukvården också. Privatiseringar har lett till att det inte längre är den som är sjukast som får mest vård. Vi skulle också behöva sänka veckoarbetstiden. Men resurser är viktigt, och vården behöver mer pengar. Det gäller över hela landet, men svårast är det kanske i glesbygdsregionerna.
I Region Värmland där ambulanssjuksköterskan Peter Blom arbetar är Vänsterpartiet med och styr sedan valet. Det är långt mellan sjukhusen och ambulanspersonalen har stora områden att täcka. Värmland har likt många andra regioner svårt att få ekonomin att gå ihop. Det har redan fattats beslut om att höja skatten med 60 öre nästa år för att undvika massiva nedskärningar i sjukvården.
– Det var ett steg i rätt riktning att höja skatten, det har vi råd med. Det är ju skattemedel som finansierar välfärden, säger Peter Blom.
Tidigare i år strejkade Vårdförbundets medlemmar för att sänka arbetstiden för sjuksköterskor med en kvart om dagen. De fick inte igenom sitt krav, men strejken var en viktig markering att vi måste satsa mer på sjukvården, enligt Nooshi Dadgostar.
– Vi säger upp sjuksköterskor i Sverige i dag, så illa är det. Det vi har sett de här senaste två åren är en regering som helt saknar kontakt med verkligheten.
Att strejken inte ledde till de landvinningar som många hade hoppats på läggs till en lång lista av motgångar som personalen i sjukvården har tvingats hantera de senaste åren. I tidningarna trängs rubriker om varsel och nedskärningar med återkommande larm om ohållbara arbetsvillkor. Men det finns också skäl till framtidstro, även i sjukvården.
– Vårdens medarbetare är värdefulla. Vi kommer att göra allt vi kan för att satsa på dem. I den kommande vänsterregeringen kommer vi att vända på utvecklingen, för det här är en av de viktigaste frågorna för Vänsterpartiet, säger Nooshi Dadgostar.
I Filipstad kämpar kollegorna på ambulansstationen vidare så gott de kan med tuffa scheman. Personalbristen gör att nattpassen är 13 timmar långa för att schemat ska gå ihop. Hur patientsäkerheten, eller säkerheten bakom ratten, påverkas den sista timmen av skiftet borde fler fundera över, tycker Peter Blom.
När han blickar tillbaka minns han en tid då han och kollegorna kunde andas lite mer än i dag. De första åren i yrket fick han praktisera på förlossningen två dagar per år för att hålla kunskaperna färska, eftersom det inte är helt ovanligt att kvinnor tvingas föda i ambulansen. Den tiden är tyvärr sedan länge förbi.
– Villkoren är för dåliga. Folk går på knäna, blir sjukskrivna och många känner att de inte kommer orka ett helt arbetsliv. Vi hade behövt mer resurser för att få till ett hållbart yrkesliv, men i stället går mycket i motsatt riktning och regeringens högerideologiska budget späder på detta. Det gör mig besviken, frustrerad och förbannad, säger Peter Blom.
Fakta: Skattesänkningar i regeringens budget
Jobbskatteavdrag – 15,7 miljarder
Sänkt skatt på ISK-sparande – 4,4 miljarder
Sänkt skatt på bensin och diesel – 3,2 miljarder
Sänkt skatt för pensionärer – 2,5 miljarder
Avskaffad flygskatt – 0,9 miljarder
Totalt: 26,7 miljarder kronor
Källa: Dagens Samhälle
Vill du läsa mer om Vänsterpartiets förslag till budget och hur den stärker sjukvården kan du läsa mer här.