Vill man bekämpa den psykiska ohälsan finns all anledning till att lägga om samhällskurs.
I det här numret av Vänstern i Vården sätter vi fokus på den psykiska hälsan.
Ungefär tio procent av alla kvinnor och fem procent av alla män uppger att de har svåra problem med oro, ångest och ängslan. Bland exempelvis yngre är psykiskt dåligt mående ännu vanligare. Vi talar om ett stort folkhälsoproblem.
Vi ser att resurserna inte räcker till i dag för att möta behoven. Det skulle behövas ökade satsningar på nationell nivå. I Region Uppsala har vi, trots ett pressat ekonomiskt läge, jobbat fram nya satsningar på att öka tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin och en ny telefonlinje för akutpsykiatrin. På sidan fem kan ni läsa mer om det i en intervju med en av våra duktiga sjukvårdspolitiker, Viktor Waldau.
Samtidigt måste vi ställa oss frågan; varför mår så många dåligt i dag? På sikt behöver vi ta tag i större samhällsproblem som stress, otrygghet, dålig arbetsmiljö och bristande välfärdssystem som gör oss sjuka.
Här har inte den nuvarande regeringen levererat. Tvärtom har de på många sätt slagit undan fötterna på människor som redan är utsatta. Ett tydligt exempel är regeringens förslag om höjt högkostnadsskydd för läkemedel som gör mediciner dyrare.
Gun Fjellner, som intervjuas på sidan sex uttrycker det klokt: Om pensionärer med svag ekonomi måste betala nästan tusen kronor mer för mediciner finns en risk att man prioriterar bort sådant som fika med vänner eller göra en bussutflykt. Ett mindre aktivt liv med färre sociala kontakter påverkar hälsa och välmående negativt.
Det finns forskning som visar att människor i mer jämlika samhällen mår bättre. Vill man bekämpa den psykiska ohälsan finns alltså all anledning att lägga om kurs till ett mer solidariskt och varmare samhälle.
