Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fortsätter att styra Region Uppsala efter valet. För Vänsterpartiets regionråd Neil Ormerod är det ett kvitto på att samarbetet fungerar. Framför allt pekar han på satsningen på primärvården, där arbetet med att minska antalet patienter per läkare redan har påbörjats och gett positiva resultat. Nu ska reformen fullföljas.
Det var på alla hjärtans dag, den 14 februari 2024, som det nya styret i Region Uppsala presenterades i Enköping. Efter att Centerpartiet valt att lämna sitt tidigare samarbete med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick regionen ett nytt politiskt styre.
Att fyra partier med delvis olika ideologiska utgångspunkter skulle kunna samarbeta var kanske inte självklart för alla. Men för Neil Ormerod har erfarenheterna varit goda.
– Det hade föregåtts av många diskussioner, kan man säga. Och erfarenheterna är goda.
Hur mycket handlar ett sådant här samarbete om personkemi, och hur mycket handlar om att faktiskt sätta sig ner och försöka komma överens?
– Det är klart att personerna är viktiga, men de kan inte bli viktigare än att sätta sig ner och prata. Personkemi är något man jobbar med – det är inte något som bara uppstår. Det är inte kärlek, eller giftermål, vid första ögonkastet.
Liknelsen blir särskilt passande med tanke på datumet då samarbetet inleddes. Och även om de fyra partierna inte alltid tycker lika har de hittat former för att arbeta tillsammans.
– Det går jättebra att samarbeta med Centerpartiet. Det är bara att sätta sig ner, så hittar man massor av gemensamma nämnare som man är överens om. Det man inte är överens om, det får man fortsätta prata om, helt enkelt.
För Neil är det viktiga inte att sudda ut skillnaderna mellan partierna, utan att hitta den politik som faktiskt går att genomföra tillsammans.
– Vi kommer från olika politiska traditioner och har olika uppfattningar i en del frågor. Det är ingen hemlighet. Men när vi börjar prata om vad som behöver göras i sjukvården visar det sig att vi är överens om väldigt mycket. Och då är det ju ganska dumt att låta andra frågor stå i vägen för det.
Från politiska löften till fler läkare
Det område där samarbetet enligt Neil har fungerat allra bäst är primärvården. Här har de fyra partierna inte bara lyckats enas om en gemensam ambition, utan också påbörjat ett arbete som redan visar positiva resultat.
– Oväntat bra är att vi alla är överens om att satsa på primärvården. Min erfarenhet sedan jag kom med i regionpolitiken är att alla säger att vi behöver stärka primärvården. Men man har inte hittat ett sätt att göra det, man har inte haft politisk vilja. Med det här styret har vi verkligen politisk vilja, och hittat ett sätt att göra det: genom att anställa fler distriktsläkare.
Målet är att varje distriktsläkare ska ha ansvar för högst 1 100 patienter. Arbetet har redan påbörjats genom att regionen anställer fler läkare och därmed kan minska antalet patienter som varje läkare ansvarar för.
– Det är en väldigt viktig förändring. Vi vill att människor ska kunna ha en fast läkarkontakt och känna att det finns någon som tar ett långsiktigt ansvar för deras hälsa. Men då måste läkarna också ha rimliga förutsättningar att göra sitt jobb. Det fungerar inte om de har ansvar för så många patienter att de knappt hinner lära känna dem.
Och Neil menar att det redan går att se tydliga resultat av satsningen.
– Oh ja, och det är det som är så fantastiskt. På de vårdcentraler som har fått fler distriktsläkare ser vi stora effekter. Färre patienter behöver läggas in på sjukhus, färre behöver åka till akuten och hälsan förbättras. Vi ser till och med lägre dödlighet. Det visar vilken enorm betydelse en fungerande primärvård har.
För Neil är detta också ett exempel på att en bättre sjukvård inte nödvändigtvis behöver innebära högre kostnader på lång sikt.
– Om människor får rätt hjälp i tid behöver de inte bli så sjuka att de måste läggas in på sjukhus. Det är bättre för patienterna, bättre för personalen och bättre för regionens ekonomi. Alla vinner på det.
Satsningen ska nu fortsätta under den kommande mandatperioden, med målet att varje distriktsläkare ska ha ansvar för högst 1 100 patienter.
– Vi har pratat om att stärka primärvården i väldigt många år. Men vi har faktiskt börjat göra det, och vi ser att det fungerar. Det är klart att vi ska fortsätta med det.
En sjukvård som fungerar för patienterna
Satsningen på primärvården handlar inte bara om antalet läkare. Den handlar också om kontinuitet, trygghet och att vården ska finnas nära invånarna.
För den som lever med en kronisk sjukdom, har flera olika diagnoser eller behöver återkommande vårdkontakter kan det göra stor skillnad att få träffa samma läkare över tid.
– Det handlar om att patienten ska slippa börja om från början varje gång. Har man en läkare som känner en, som vet vilka problem man har och vilka behandlingar man har fått, så blir vården bättre. Och läkaren får också mycket bättre möjligheter att upptäcka förändringar i patientens hälsa.
Det är också en fråga om jämlikhet. Den som har svårt att själv navigera i sjukvårdssystemet ska inte få sämre vård än den som har tid, kunskap och möjlighet att ligga på.
– Sjukvården ska fungera för alla. Man ska inte behöva vara särskilt påläst eller duktig på att argumentera för sin sak för att få den hjälp man behöver. Det är ju en av grundtankarna med en gemensamt finansierad sjukvård.
För Neil är målet om 1 100 patienter per läkare därför betydligt mer än en siffra.
– Det är ett sätt att göra sjukvården bättre på riktigt. Och det fina är att vi har fått med oss de andra partierna på det. Vi har gått från att prata om problemen till att faktiskt göra något åt dem.

Ett samarbete som levererar
Att det nuvarande styret får fortsätta efter valet ser Neil som ett erkännande av det arbete som har gjorts.
– Vi har ju levererat på ett helt annat sätt. Och det är därför vi fått godkänt av väljarna på det stora hela.
Han menar att en viktig förklaring till samarbetets framgång är att partierna har koncentrerat sig på konkreta förbättringar snarare än ideologiska motsättningar.
– Det är inte så att det rödgröna styret vill något jätterevolutionärt i sjukvårdsfrågor och kollektivtrafik. Vänsterpartiet kanske vill det, men vi kommer ju inte att kunna göra det. Men vi kan ändå leverera på det som alla är överens om.
Men finns det inte en risk att Vänsterpartiet får kompromissa bort för mycket när man samarbetar med ett borgerligt parti?
– Det beror ju på vad man får igenom. Vi är fortfarande Vänsterpartiet och vi har fortfarande vår politik. Men om vi kan få igenom viktiga förbättringar för patienterna och personalen genom att samarbeta, då tycker jag att det är ganska självklart att vi ska göra det.
Neil tar återigen primärvården som exempel.
– Det är inte så att Centerpartiet prioriterar privata vinster över sjukvården när det blir så här konkret.
Samtidigt finns det frågor där partierna står längre ifrån varandra. En sådan är skatten.
– Med Centerpartiet kan vi inte räkna med några skattehöjningar. Vi vill få in pengar från staten.
Det ekonomiska läget är en utmaning för alla regioner. Kostnaderna för sjukvården har ökat, samtidigt som behoven blir större. För Vänsterpartiet är det därför viktigt att staten tar ett större ansvar för finansieringen.
– Vi kan inte fortsätta att lägga allt större uppgifter på regionerna utan att se till att det finns pengar att genomföra dem. Det måste finnas en rimlig balans mellan vad sjukvården förväntas göra och vilka resurser den får.
Men Neil ser inte de ekonomiska svårigheterna som något skäl att ge upp ambitionerna.
– Man måste prioritera. Och för oss är det självklart att sjukvården och personalen ska komma först. Vi kommer inte att få igenom allt vi vill, men det betyder inte att vi ska sluta försöka.
Personalen måste få bättre villkor
En annan viktig fråga för den kommande mandatperioden är arbetsvillkoren för regionens anställda.
Sjukvården är beroende av att kunna rekrytera och behålla erfaren personal. När arbetsbelastningen blir för hög riskerar regionen att förlora just de medarbetare som behövs för att verksamheten ska fungera.
– Vi måste bli bättre på att ta hand om den personal vi har. Det är väldigt svårt att bygga upp en bra verksamhet om människor slutar därför att arbetsvillkoren är för dåliga. Då får man hela tiden börja om, och det blir dyrt också.
Bättre bemanning, mindre övertid och möjligheter att pröva kortare arbetstid är några av de frågor som Vänsterpartiet vill driva vidare.
– Vi behöver se personalen som en tillgång som vi ska investera i, inte bara som en kostnad som ska hållas nere. Det är ju personalen som gör att sjukvården fungerar.
Han ser också en tydlig koppling mellan personalens arbetsvillkor och kvaliteten i vården.
– Om personalen har rimliga arbetsvillkor och tid att göra sitt jobb blir vården bättre. Det är egentligen inte särskilt komplicerat. Men det kräver att man är beredd att prioritera de här frågorna politiskt.
Fler frågor att ta itu med
Även om primärvården står i centrum finns det mycket annat som behöver förbättras under den kommande mandatperioden.
Psykiatrin är ett sådant område. Väntetiderna till utredning och behandling behöver minska, och människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver få bättre och mer långsiktigt stöd.
– Det finns människor som får vänta alldeles för länge på att få hjälp. Det är inte rimligt. Vi behöver en psykiatri som fungerar bättre och där människor får stöd innan problemen har hunnit bli ännu större.
Även akutsjukvården behöver utvecklas. Här handlar det bland annat om att förbättra bemanningen och organisationen, men också om att minska det tryck som uppstår när patienter inte kan få hjälp på rätt vårdnivå.
– Det är klart att vi måste se till att akutmottagningarna fungerar. Men vi måste också se till att människor inte behöver åka dit i onödan. Och då kommer vi tillbaka till primärvården igen.
Kvinnors hälsa är ytterligare ett område där det finns behov av förbättringar, bland annat genom bättre kontinuitet i vården och en mer sammanhållen vård kring graviditet och förlossning.
– Det finns mycket att göra. Och det är väl också det som gör det här arbetet så viktigt. Vi har möjlighet att påverka väldigt många människors vardag genom de beslut vi fattar.
Vänsterpartiet gör skillnad
För Neil är det viktigt att Vänsterpartiet inte bara finns med i styret, utan också använder sitt inflytande för att driva politiken åt vänster.
Han ser den fortsatta satsningen på primärvården som ett tydligt exempel på vad partiet kan åstadkomma när det tar ansvar för den praktiska politiken.
– Vi har visat att det går att förändra sjukvården. Det kräver politisk vilja och det kräver att man är beredd att göra konkreta satsningar. Men det går.
Samtidigt betonar han att samarbetet med de andra partierna är en förutsättning för att kunna genomföra politiken.
– Vi kan naturligtvis inte få igenom hela Vänsterpartiets politik i ett samarbete med tre andra partier. Men vi kan få igenom väldigt mycket som är bra. Och det tycker jag att vi har visat.
Men vad är då Neil mest nöjd med när han ser tillbaka på den gångna mandatperioden?
– Att vi faktiskt har kommit igång med förändringen av primärvården. Det har pratats om det så länge, men nu händer det saker. Vi har fler distriktsläkare och vi kan se att det gör skillnad. Det är jag väldigt glad över.
Och vad hoppas han då kunna säga när nästa mandatperiod är slut?
– Att vi har fortsatt det arbetet och kommit ännu längre. Att fler människor har en fast läkare som känner dem, att personalen har bättre förutsättningar att göra sitt jobb och att vi har en sjukvård som fungerar bättre för invånarna.
Han återkommer till betydelsen av att inte fastna i politiska motsättningar när det finns möjlighet att komma överens om viktiga förbättringar.
– Vi behöver inte vara överens om allting. Det kommer vi aldrig att bli. Men om vi är överens om att sjukvården behöver bli bättre, då ska vi också se till att den blir det.
Och med fyra nya år vid rodret finns möjligheten att fortsätta.
– Vi har fått förtroendet att fortsätta, och det ska vi ta vara på. Det finns mycket kvar att göra.
