Från och med oktober i år kommer lönekravet för arbetskraftsinvandrare att höjas från 13 000 kronor till 26 560 kronor. Den nya nivån ligger över flera av de idag avtalade lägstalönerna, bland annat inom välfärdssektorn och berör många kommunalt och regionalt anställda personer.
Ändringen har mötts av kritik från både näringsliv och flera fackförbund.
– Regeringen och SD motiverar höjningen med att de vill komma åt arbetslivs-kriminaliteten men bakom ligger SD:s vilja att köra ut invandare från Sverige, säger Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet i Region Västerbotten.
Höjningen kommer inte att förhindra att oseriösa företag utnyttjar människor som behöver arbete, i stället kan företagen fortsätta skriva falska avtal om den nya högre lönenivån men egentligen betala ut lägre löner. Flera fack har därför föreslagit att regeringen i stället utökar kontroller och har uppföljning och sanktioner mot de som missbrukar systemet.
I slutändan drabbas företag, kommuner och regioner som idag och framöver har ett stort behov av just arbetskraftsinvandrare och inte minst de människor som riskerar att behöva lämna Sverige.
– Förändringen kommer att drabba människor som bor och arbetar i Sverige sedan länge, som är etablerade här och vars barn går i svenska skolor. De riskerar att behöva lämna landet om deras löner inte kommer upp till lägstanivån, säger Jonas.
Sverige och Norrland står inför en stor befolkningsutmaning. Redan innan den nya gröna industrialiseringsvågen, konstaterades att norra Sverige behöver fler människor och att den annalkande bristen på invånare i förvärvsarbetande ålder slår extra hårt mot samhällets välfärdstjänster.
Andelen av befolkningen över 80 år ökar med 50 procent fram till 2031, samtidigt ökar andelen i förvärvsarbetande ålder bara med 4 procent. Av ökningen i förvärvsarbetande ålder står utrikes födda för 95 procent. Totalt rör det sig om 169 000 individer som förväntas komma in på arbetsmarknaden.
Det är långt färre än det personalbehov som finns för offentlig sektor och privat näringsliv. Sveriges kommuner och regioner räknar att äldreomsorgen, omsorg om personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvården behöver öka antalet anställda med cirka 85 000 till följd av demografin.
– Att höja försörjningskravet löser inte situationen med arbetskriminalitet. Det riskerar i stället att leda till att människor och familjer rycks upp från en stadgad tillvaro i Sverige och att bristen på personal inom flera branscher, inte minst välfärdens viktiga verksamheter, ökar, avslutar Jonas.
Vänsterpartiet värnar de som idag bor och arbetar i Sverige och som byggt upp sina liv här och vi tar ansvar för att hela landet, även Norrland, ska klara kompetensförsörjningen under kommande år.