Vänsterpartiet värnar de mest utsatta genom krisen, och just nu står vi i både en sjukvårdskris och en krissituation med kraftigt försämrad flyktingpolitik i Sverige. – Ju mer restriktiv migrationspolitik vi har, ju sämre vi behandlar människor, desto sämre mår vårt samhälle, säger Lina Lönnberg.
Ungefär 7 av 10 asylsökande eller papperslösa har ångest eller depression, och många även Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD). Lina Lönnberg är psykolog och gruppledare för Rosengrenskas stiftelsens psykiatriska team. – De har ofta varit med om traumatiska saker under sin flykt eller i hemlandet som de flytt ifrån, som misshandel, tortyr, våld och annan utsatthet, säger Lina.
Vänsterpartiets politik
Vänsterpartiet driver en politik för permanenta uppehållstillstånd, för en stärkt asylrätt och för ett samhälle som möjliggör för människor att komma in i vårt samhälle. För vad händer med en människa som vistas illegalt i ett land, som flytt krig, katastrofer och bär på stora trauman? De lever i ett skuggsamhälle, utan möjligheter att påverka sin livssituation.
– Den här regeringen arbetar aktivt för att urholka asylrätten, försämra och förstöra inkluderingen och integrationen i Sverige. Människor på flykt behöver få skydd och trygghet, säger Tony Haddou (V), migrationspolitisk talesperson.
I Sverige har vi en lag som säger att alla människor har rätt till vård som inte kan anstå, som inte kan vänta. Men vad gäller vid psykisk ohälsa – kan den vården anstå?
På Rosengrenska träffar sjuksköterskor patienten först. De kan då hänvisas till en vårdcentral nära där de bor, och får med sig papper om sina rättigheter till besöket som trygghet.
– Men det funkar inte att göra så vid psykisk ohälsa, därför skriver vi på Rosengrenska alltid remisser till vården istället för att enbart hänvisa dem. Det för att stärka deras möjligheter att alls få vård, då många antar att psykologisk behandling inte är vård som inte kan anstå, säger Lina.
Hon tycker inte att det borde vara så svårt, det är ganska tydligt att även vård för psykisk ohälsa är vård som inte kan anstå. Hon tror att det kan handla om att man ofta tror att man vet vad det är, att det måste betyda akut. I en redan väldigt pressad vård blir det lätt att tänka att nån annan får ta ansvar för den här gruppen.
Vilken vård finns då tillgänglig för de här personerna?
Idag finns det hälsostöd för att fånga upp nyanlända, som en introduktion till vården i hur vårdcentraler, akutmottagningar och specialistvård fungerar. Men även om asylsökande lyckas söka vård på rätt vårdnivå kan vården ändå felaktigt neka dem det. Därför finns olika vårdförmedlingar för asylsökande och papperslösa människor, som framför allt stöttar patienter att få den hjälp de har rätt till.
Lina Lönnberg beskriver hur det är bättre för samhället att ge vård i tid och inte vänta tills det blir akut, för att inte tala om minskat lidande för patienterna.
– Det bästa vore om det fanns rätt vård för den här gruppen, oavsett asylstatus, säger hon. Som papperslös får du ständigt veta att du inte är önskad i landet. Du har berättat det värsta du varit med om, men blir inte trodd. Den existentiella erfarenheten att inte ha samma värde som andra människor skapar också ohälsa.
Vänsterpartiet vill
– Värna rätten till vård för migranter och papperslösa
– Stärka asylrätten
– Stoppa angiverilagen
– Öka kunskapen om vård som inte kan anstå