För rättvisa och välfärd

|

2026

|

Västmanland

Angiverilagen – vad hände sen?

Text: Felicia Granath Regionråd (V)

Den statliga utredningen om att införa informationsplikt, den så kallade angiverilagen, är i slutskedet och under hösten 2024 ska ett förslag läggas fram från regeringen. De flesta fackförbunden har öppet protesterat mot att införa en angiverilag, och många har samlats under parollen ”vi anger inte”. 

I Region Västmanland har frågan diskuterats i regionfullmäktige med en tydlig skiljelinje mellan oppositionen och styret. I en interpellationsdebatt gick Sverigedemokraterna upp i talarstolen och menade att en angiverilag inom vården hade kunnat stoppa såväl terrorbrott som våldsbrott. Där Vänsterpartiet var kritiska var SD mer än positiva.

Utredningen som Tidöpartierna initierat består dels i att undersöka vilka personer som informationsplikten omfattar, dels i vilka som ska utföra den. Begreppet ”papperslös” är termen som använts för att beskriva målgruppen som informationsplikten avser, där det inte handlar om identitetslösa flyktingar utan om personer som av olika anledningar befinner sig i landet utan tillstånd. 

Papperslösa har rätt till vård som inte kan vänta, och papperslösa barn har rätt att gå i skolan. Trots det ska utredningen se över om alla offentligt anställda ska omfattas av skyldigheten att meddela myndigheter om de kommer i kontakt med papperslösa. I praktiken skulle det innebära att sjuksköterskor kan behöva ange patienter, så fort den nödvändiga vården getts. Lärare kan komma att tvingas rapportera papperslösa barn, trots att de ska få undervisning på samma villkor som andra.

Felicia Granath

Om utredningen visar att offentligt anställda ska tvingas ange patienter, elever och besökare är risken stor att många yrkesverksamma arbetsvägrar. Människor i behov av vård riskerar att skadas, och elever som har byggt en trygghet i skolan mister sin chans till sammanhang och bildning. Oavsett om vissa yrkesgrupper exkluderas påverkas den papperslösa i alla sammanhang, eftersom andra offentligt anställda – exempelvis en vaktmästare eller administratör – ändå omfattas. 

Utredningen presenteras 29:e november och därefter lägger regeringen fram sitt förslag på ny lag. Vänsterpartiet har varit tydliga sedan början, angiverilagar hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle. Vården ska utgå från behov, inte etnicitet.

Dela artikeln

Facebook
Twitter
LinkedIn

Engagera dig

Det är bara tillsammans som vi kan bygga en sjukvård som är jämlik och fungerar för oss alla. Engagera dig i Vänsterpartiet du också!

Fler nyheter