Marknadsskolan har debatterats flitigt den senaste tiden, och det med all rätta. Kritiska röster mot motsvarande system inom hälso- och sjukvården finns också, men har ännu inte fått samma uppmärksamhet i media. Ändå är vårdmarknaden minst lika problematisk om vården ska utgå från behov.
Likheterna är slående. I båda fallen drivs offentliga och privata verksamheter med skattemedel. Skolpengen är den summa som kommunerna betalar till skolorna för varje elev. På liknande sätt får vårdcentraler betalt för sina listade patienter, och privatkliniker för utförda ingrepp, samtal eller utredningar. Såväl skolkoncerner som vårdbolag brukar ha god ekonomi, medan de offentliga ständigt brottas med underskott. Att aktiebolag vill tjäna pengar är inget konstigt, det är syftet med företagande. Det intressanta är hur det går till.
Viktigast för att generera vinster är att ta emot rätt grupper, vilket oftast är elever med högutbildade föräldrar, eller friska patienter med goda förutsättningar. Friskolorna marknadsför sig genom att erbjuda attraktiva utbildningar, och vårdbolagen med löften om högre tillgänglighet. Vad elever och patienter vill ha är viktigare än vad de, och samhället, behöver. Elever med särskilda behov och svårt sjuka patienter försvinner inte utan måste tas omhand, men när efterfrågan får styra räcker inte samhällets resurser till behoven.
Det finns dock avgörande skillnader. Marknadsvården omfattar så mycket mer än privata vårdcentraler, nämligen kliniker, nätläkare, försäkringsbolag och bemanningsföretag. När en lärare inte orkar längre blir denne antingen sjukskriven eller lämnar yrket. Vårdanställda har ett tredje alternativ, att ta anställning som hyrpersonal för att få bättre villkor och högre lön. Alla regioner påverkas därför av marknadsvården, även de som saknar privata utförare. Alla bolag som har avtal med en region bidrar till ett eventuellt underskott, men det är alltid regionen som får stå till svars. Regioner och kommuner har mycket större uppdrag än vad en privat aktör någonsin kan ha, nämligen helhetsansvaret för alla invånare, oavsett vilka de är, hur de än mår och vad de än kostar.