Regeringen och SD utreder förslaget om en angiverilag. Nu står det klart att man skjuter fram både slutrapport och beslut.
– Stora delar av Sveriges befolkning vill inte ha en angiverilag och tänker inte arbeta efter den. Det är dags att släppa frågan helt, säger Gudrun Nordborg (V), riksdagsledamot.
Sveriges befolkning vill inte ange människor i nöd
Enligt en Novus-undersökning på uppdrag av Civil Rights Defenders skulle endast en tredjedel av offentligt anställda följa lagen. En betydande andel skulle hellre ta en bot eller ett fängelsestraff än att ange människor i nöd.
– Bra så. Låt oss hoppas att fler fortsätter att reagera emot förslaget, säger Gudrun Nordborg, som sitter i justitieutskottet för Vänsterpartiet.
Lagen skulle innebära att offentliganställda blir skyldiga att anmäla till myndigheter när de kommer i kontakt med en papperslös person. Flera fackförbund har riktat skarp kritik mot Tidöavtalets förslag som riskerar att slå mot samhällets svagaste och försvåra för yrkesgrupper att utföra sitt jobb. Regeringen och SD vill utarma hela vårt svenska trygghetssystem, och ställa människor mot varandra.
– Att inte kunna ge den vård och omsorg man som anställd ser behov av kallas för samvetsstress och är extra tung att bära. Sådan stress ökar om det skulle bli så illa att lagen blir verklighet. Den drabbar i så fall personal inom vården extra hårt, säger Gudrun.
I Västra Götalandsregionen har den rödgröna ledningen där Vänsterpartiet ingår markerat hårt mot förslaget om informationsplikt sedan det kom. I Västra Götaland finns 56 000 medarbetare, där en av fem invånare i regionen är födda i ett annat land än Sverige.
– Vi sa det då och vi säger det fortfarande, vi kommer aldrig att kräva att våra medarbetare i Västra Götalandsregionen bryter sin tystnadsplikt eller lämnar ut personer i nöd, säger gruppledare och regionråd Carina Örgård (V).
Protester landet runt
Varför människor hamnar i denna situation varierar. Med regeringens åtstramade migrationspolitik kommer fler som får avslag hamna i en situation som papperslös, där de inte kan utvisas men inte heller får stanna. Människor blir kvar utanför systemet med nästintill inga rättigheter alls.
– Sverige ska inte skapa skuggsamhällen, där barn inte kan gå i skolan, eller sjuka söka den vård de har rätt till. I Västra Götaland har vi därför nu precis drivit igenom att starta upp välfärdstjänsten Vårdlots, för att öka kunskapen om alla människors rätt till vård som inte kan anstå, oavsett om man är i landet lagligt eller inte. Tyvärr nekas personer många gånger den vården på grund av kunskapsbrist. Så kan vi inte ha det, därför är vi väldigt glada över att kunna genomföra detta, avslutar Carina.
Även civilsamhället och olika yrkeskårer har protesterat och menar att förslaget inte hör hemma i en svensk demokrati. Hashtaggen #viangerinte har spridits över hela landet i sociala medier och flera regioner har markerat att man inte kommer kräva av vårdpersonalen att ange sina patienter.
– Alla i vården förväntas hjälpa mig som patient på bästa möjliga sätt. Att först hjälpa och sedan stjälpa genom att anmäla en papperslös patient blir kontraproduktivt. Ska en påbörjad behandling ens få fortsätta, frågar sig Gudrun. – En skyldighet att anmäla skapar misstro hos den som behöver vård. Ska en förälder våga söka vård för ett sjukt barn? Eller vågar man hjälpa en anhörig till behandling? Lagen måste stoppas!
Den 30 september skulle regeringens utredning ha varit klar, men nu har tiden förlängts till slutet av november.
Vänsterpartiets lösningar:
- Lägg ner utredningen om informationsplikt
- Stärk kunskapen om allas rätt till vård som inte kan anstå
- Byt ut regeringen 2026