Jag har varit medlem i facket i över 30 år. Jag är uppvuxen i en familj där det var en självklarhet. Min familj var fackligt förtroendevalda, så det var en hel del fackliga diskussioner runt middagsbordet – urtråkigt när jag liten, men det blev en del av mig som jag absolut inte vill vara utan.
Jag har själv varit facklig förtroendevald på mina arbetsplatser av och till i tjugo år. Under de åren har jag lärt mig otroligt mycket, och har insett hur viktigt det är att ha en organisation som kan bevaka de rättigheter vi har. Som enskild anställd kan det vara svårt att ha koll och då är det bra att ha någon att fråga. Om det uppstår problem är det bra att kunna ha en sakkunnig med i samtal, som vet vilka rättigheter vi har. Det kan vara svårt att vara ensam vid konflikter, då kan en extern part vara ett par extra öron som kan se saker ur ett annat perspektiv och hitta lösningar.
Idag är det allt färre som är med i facket. Alla de förmåner som historiskt förhandlats fram av facken ses nu som självklarheter. Vi har ju både rätt till semester, reglerade arbetstider, regler om arbetsmiljö och föräldraledighet, bland mycket annat. Men det är saker vi måste fortsätta kämpa för – vi ser redan hur regeringen vill försämra arbetsmiljön med angiverilagar och annat.
Ju fler vi är – desto starkare blir vi. Det är så viktigt att vi fortsätter engagera oss fackligt, gör det du också!