Psykiatrin. En del av vården, som ortopedi eller onkologi. Samtidigt så har vi en lång väg kvar att gå för att det psykiska måendet ska ses som en lika naturlig del av hälsan som den fysiska. Så är det inte idag och det finns ett stort jobb att göra.
Vi har kommit en bit på vägen när det gäller att se psykiska åkommor på ett liknande sätt som vi ser på fysiska, att det är sjukdomar så som andra och som ibland behöver särskild behandling. Det har kommit lagstiftning som gör att det numera vilar ett stort ansvar hos arbetsgivare att ta hand om den psykosociala arbetsmiljön. Det går att prata med sin vårdcentral när mörkret har blivit så stort att det är övermäktigt. Samtidigt känns det som vi inte kommit någonstans alls. För det är inte samma reaktion när du kommer till din arbetsplats och berättar att du blivit diagnostiserad med cancer som när du berättar att du har en grav depression där du ibland är suicidal. Det är ingen som säger ”ryck upp dig” när du har brutit armen men det händer ständigt personer som lider av psykisk ohälsa. Det finns många anledningar till varför det är så, men en stor del är kopplade till en stigmatiserad bild av psykisk hälsa.
Att vi inte ser psykisk och fysisk ohälsa på samma sätt gör att det är särskilt angeläget att den vårdinstans som möter den med psykisk ohälsa är tillgänglig och välkomnande. Därför är det så himla viktigt att vägen in till psykiatrin varken ska vara svår eller ta lång tid, man ska snabbt få hjälp att hamna rätt. Det är nämligen inte säkert att resten av samhället kommer att sluta upp när det behövs, och det kan vara svårt att be om hjälp eller ens kunna sjukskriva sig själv när man har psykisk ohälsa. Det finns också stor vits med att inte behöva bollas runt inom psykiatrin, att det finns ett helhetstänk. Det behöver vara lätt att komma dit, lätt att få hjälp och finnas en naturlig samordning. Där är vi inte idag, men det är ditåt vi måste röra oss.
Det är två delar vi måste jobba med helt enkelt, stigman kring psykisk ohälsa och att ha en psykiatri som håller ihop. Enkelt, men också så svårt.
