Det är fullt möjligt för sjukvården att se till så att alla får den vård de behöver, och att vården som ges håller samma kvalitet oberoende av vårdtagarens könstillhörighet. Vi tror inte att det är en utopi, men det kommer inte att ske av sig själv.
Det finns föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Den föreställningen kan påverka vad man frågar patienten och hur svaret tolkas. Det kan innebära att kvinnor och män får olika behandlingar och läkemedel för samma besvär där det inte är medicinskt motiverat. Det gör att vården inte är jämställd..
Vänsterpartiet i Region Gävleborg har därför lämnat in en motion som handlar om jämställd vård och vi har ett antal krav som vi menar är ett sätt att börja synliggöra vad som behöver förändras.
Kvinnor har samma rätt till individanpassad vård som män. Det är inte könet som ska avgöra bemötandet eller kvaliteten på vården som erbjuds. Trots det får män oftare nyare och dyrare mediciner. Kvinnor har längre väntetider till operation av grå starr och ser sämre än män när de väl opereras. Kvinnor får också vänta längre på akutsjukvård och får kortare sjukskrivningar, säger Kristina Sjöström, gruppledare för Vänsterpartiets regiongrupp.
Det finns också områden där kvinnor får bättre vård än män, t.ex. vid behandling med blodförtunnande medel där kvinnor i något högre utsträckning än män får läkemedel.
För att vården ska bli jämställd är det viktigt att Region Gävleborg jobbar aktivt för att komma till rätta med de skillnader i vård som erbjuds kvinnor och män. En jämställd vård är i grunden en fråga om rättvisa och demokrati, menar Kristina Sjöström.
Kvinnor och män är delvis olika och delvis lika. Det innebär att i vissa fall är det samma behandling som ska erbjudas och i andra fall behöver behandlingen vara olika. Ofta är den medicinska forskningen baserad på män. Studier visar att kvinnors och mäns likartade symptom tenderar att tolkas olika och det finns en risk att det görs utifrån stereotypa föreställningar om män och kvinnor. Till exempel är det vanligare att kvinnors symptom tolkas som psykiska eller psykosomatiska, medan mäns symptom leder till kroppsliga undersökningar. Men kvinnor och män kan ha olika symptom för samma åkomma, tex hjärtinfarkt. Det gör att kvinnor ofta får fel diagnos vilket i sin tur leder till att de inte får rätt behandling eller rätt mediciner. För att vården ska vara jämställd ska den ibland vara likadan för kvinnor och män och ibland olika.
Det är viktigt att synliggöra hur våra föreställningar om kvinnor och män påverkar vilken vård som ges och hur vårdens resurser fördelas, förklarar Kristina Sjöström.
Det finns också skillnader i hur kvinnor och män upplever hur de blir bemötta i kontakten med vården. Män har större förtroende för vården än kvinnor och upplever också i högre grad att de får tillräcklig information och blir bemötta med respekt och blir inkluderade i sin behandling. Kvinnor upplever oftare än män att de blir kränkta av vården. Det här visar sig i klagomål till patientnämnden men också i kritik från tillsynsmyndigheten. Kristina Sjöström avslutar med att förtydliga hur viktigt det är, både för kvinnor och män, att vården är jämställd och att de blir bemötta och respekterade i mötet med vården oberoende av kön. Därför ställer Vänsterpartiet krav på vården.
Vänsterns 3 viktigaste krav:
integrera jämställdhetsperspektivet i hälso- och sjukvårdens styrsystem
