Regionfullmäktige har en så kallad uppdragsberedning, som årligen får i uppdrag att prata med norrbottningar om ett tema. Syftet med beredningen är att få mer kunskap genom medborgardialoger och kunna använda beredningens slutsatser för att förbättra verksamheten i regionen. Under 2024 gav regionfullmäktige uppdraget Psykisk Hälsa till beredningen.
Försäkringskassans statistik över pågående sjukfall för psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 2010-2023 visar att dessa tredubblats de senaste 13 åren samtidigt som folkmängden endast ökat med 12,5% under samma tid. Ökningen i folkmängd förklarar alltså inte de höga sjuktalen. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa kan drabba vem som helst men gruppen kvinnor i yngre medelåldern är överrepresenterade.
– Beredningens arbete ger otroligt mycket, både som ett bidrag i regionens utvecklingsarbete och för att vi som är förtroendevalda ska få en större förståelse, säger Kristina Olofsson (V), ledamot i beredningen.
När vi startar upp arbetet så börjar vi alltid med att få en kunskapsuppbyggnad där vi får lyssna till professionen som är experter på ämnet, innan vi ger oss ut och pratar med norrbottningarna.
Region Norrbotten har sedan 2023 en egen verksamhet för stressrehabilitering och under kunskapsuppbyggnaden föreläste verksamhetschefen Stefan Stridsman. Han poängterade att även om verksamheten varit i gång i nästan ett år så har det ännu inte kommit in några remisser från orterna Gällivare och Kiruna, trots att det där som på alla andra ställen finns människor som är sjukskrivna p.g.a. stressyndrom. En del av förklaringen till detta fick beredningen när den åkte ut i alla länets kommuner för att få lyssna på norrbottningarnas erfarenheter och perspektiv på ämnet psykisk hälsa.
– I alla dialoger blev det tydligt att ensamheten i samhället är en starkt bidragande orsak till att det psykiska måendet sjunker. En annan viktig del är att det fortfarande finns en stark machokultur som är starkare på vissa orter, menar Kristina Olofsson. Det kan vara en del av förklaringen till varför män är mindre benägna att söka vård när de mår psykiskt dåligt samtidigt som männen är överrepresenterade när det gäller suicid.
I Norrbotten är suicidtalet mer än dubbelt så högt som i grannlänet Västerbotten och andelen som begår suicid i Norrbotten är också högre än i övriga landet.
Det framkom också under dialogerna att covid-pandemin medförde att människor har blivit mer ensamma och att mänskliga kontakter numer inte sker lika spontant som förr. Människor upplever sig mer isolerade och mötesplatserna blir färre. Många föreningar som samlar människor med gemensamma intressen har svårt att få ihop det både ekonomiskt och med det ideella arbetet. De som deltog i dialogerna pekade även på hur svårt det är för många att ha tid för engagemang, då heltidsjobb, hemmet och barnens fritidsaktiviteter upptar mycket tid.
– Speciellt kvinnor får dra ett tungt lass när det gäller kombinationen av yrkes- och hemmaliv. Vi fick till oss att vi är inte så jämställda som vi tycker att vi är, det är fortfarande mestadels kvinnorna som sköter hemmet och koordinerar barnens aktiviteter, säger Kristina Olofsson. Där ligger nog en del av förklaringen till att kvinnor i yngre medelåldern är mer sjukskrivna för stress.
Dessutom är vården en kvinnodominerad arbetsplats vilket togs upp. Nedskärningarna som har drabbat vården både kommunalt och regionalt gör att stressen på jobbet ökar. Många känner att de inte räcker till vilket kan leda till utmattning. Ett sätt, som deltagarna i dialogen menade kunde minska stressen med att få ihop livspusslet, vore om man införde arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Det skulle öka fritiden och minska känslan av att inte räcka till. Samtidigt skulle inkomsten inte riskera att minskas. Ekonomin har också en stor inverkan på det psykiska måendet. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om kortare arbetstid och alla försök som gjorts har gett positiva effekter på friskfaktorn och sjukfrånvaron har sjunkit.
Att tillhöra en minoritet skapar stress
En annan grupp som lider av stress och då i form av minoritetsstress är HBTQI+ -personer. Det är fastslaget att personer i denna grupp begår suicid i en högre utsträckning än personer i gruppen heterosexuella, och att personer i gruppen har svårare att lita på andra människor än vad övriga befolkningen har.
– Det här är ett stort problem som vi aktivt behöver jobba med. Det är kort och gott ett arbete som skulle kunna rädda liv, och då ofta livet på unga personer som mår psykiskt dåligt pga sin sexuella läggning eller könsidentitet, menar Kristina Olofsson.
När beredningen mötte HBTQI+-personer i dialogerna togs bristen på HBTQI-certifierade vårdcentraler i länet upp. De menade också att bristen på fasta vårdkontakter gör att många ur denna grupp far illa och får psykisk ohälsa. Det är långa väntetider som till slut kan göra att det känns svårt att förklara sina behov och sitt mående för ännu en ny person inom vården.
– Upplevelsen är att man måste ”komma ur garderoben” om och om och om igen, säger Sanna Berggren (V), också ledamot i uppdragsberedningen. När det gäller personer som lider av könsdysfori är den enda kliniken som finns för detta belägen på universitetssjukhuset i Umeå och för att få komma dit måste patienten först uppsöka primärvården i Norrbotten för att få en remiss. För många så kan det ta stopp redan där för att det kan kännas svårt att gå på sin lokala hälsocentral och tala med en läkare, som till och med kan vara deras granne, att de lider av könsdysfori.
Efter en remiss till Umeå väntar en väldigt lång och grundlig utredning för att sedan bli återremitterad tillbaka till vården här i Norrbotten där den beviljade insatsen ska ges. Där uppstår oftast en lång väntan utan att något händer samtidigt som patienten med könsdysfori lever i limbo och väntar på hjälp och stöd.
Det finns såklart mycket mer som inverkar på den psykiska hälsan. Det går aldrig att undvika yttre faktorer i dagens samhälle som är svåra att påverka. Det är också svårt att påverka såna enkla saker som att människor i dag är uppkopplade och ständigt går att nå oavsett tid på dygnet. Bara en sekund bort på nätet finns sociala medier med massor av influencers som ger en förvrängd bild av verkligheten. Ovanpå det finns även stressen med betyg i tidiga år i skolan. Att dessutom gå i ständig rädsla för att bli filmad och uthängd på nätet är också en oerhörd stressfaktor för dagens unga. Den psykiska hälsan har diskuterats mycket det senaste året. Man har i många olika rapporter konstaterat att den blivit sämre och väldigt mycket av det som framkom i uppdragsberedningens medborgardialoger har också framkommit i flera forskningsstudier. När det gäller ensamheten så har Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell strategi mot ensamhet som överlämnades till regeringen så sent som den 28 februari detta år.
– Det är viktigt att regionen fortsätter jobba hårt med att utvecklas inom detta område. Något som görs i dag är framtagandet av en länsgemensam analys och handlingsplan för psykisk hälsa i Norrbotten, beskriver Sanna Berggren.
Uppdragsberedningens rapport är ett viktigt verktyg som ska användas aktivt. Den finns hos regionen och ska användas aktivt för att göra verksamheten ännu mer rustad och förståelsen för de norrbottningar som lider av psykisk ohälsa större.
Vänsterpartiets fem krav
- Likställ psykisk och somatisk vård
- Stärk den psykiatriska vården!
- Den psykiatriska vården ska utgå från hela människan.
- Bygg ut samtalsterapi och andra former av behandlingar
- Rätten till god vård ska inte vara en klassfråga.