Regeringens höstbudget betraktas av vänsterpartister som ett nytt dråpslag för regionernas hälso- och sjukvård. Trots att det senaste året har färgats av stora personalnedskärningar runtom i landets regioner minskas budgeten med 8 miljarder. I relation till detta så har 30 miljarder, halva reformutrymmet, lagts på skattesänkningar som särskilt gynnar dem med höga inkomster.
– Den SD-stödda borgerliga regeringens prioriteringar är mycket tydliga. Detta är inte en satsning på vård, det är fortsatta nedskärningar och effektiviseringar, säger Linda Jonsson (V), regionråd.
I Norrbotten finns erfarenheter av hur ett borgerligt styre påverkar hälso- och sjukvården. Under de fyra korta åren som en borgerlig allians styrde regionen genomfördes en effektivisering som den nuvarande majoriteten fortfarande behöver städa upp efter. Över sjuhundra anställda lämnade sjukvården och regionen köpte in vård för 500 miljoner kronor. Pengar som skulle kommit Norrbotten till del genom skatteutjämningssystemet hamnade i stället i en ekonomisk reserv. Idag pratar den borgerliga regeringen om effektivisering i vården och de har tillsatt en så kallad effektiviseringsdelegation. 250 miljoner kronor ska motivera regioner att fortsätta effektivisera verksamheten genom en ordentligt ökad administration. Oron är att det i slutändan riskerar att ta ytterligare resurser från vården.
Linda Jonsson berättar att erfarenheten från Norrbotten visar att resultatet av sådan här effektiviseringspolitik blir en lång uppförsbacke och svårigheter att faktiskt prioritera vården, och nu påverkas inte bara Norrbotten, utan alla regioner.
– I Norrbotten gör vi vad vi kan med de begränsade resurser vi har och det kan redan nu konstateras att vårt sätt är betydligt effektivare, om det nu är effektivitet vi ska prata om, säger Linda Jonsson. Vi har, både genom konkreta beslut och genom tydliga signaler om att vår egen personal prioriteras kunnat vända utvecklingen av skenande kostnader för inhyrd bemanning.
Det senaste året har Region Norrbotten minskat kostnaderna med 90 miljoner kronor och anställt nära 300 egna medarbetare. Dessa åtgärder förväntas i förlängningen ge effekt på arbetsmiljön, då de anställda i vården arbetar tillsammans i arbetslag som består. Arbetsvillkoren förbättras då de pengar som sparas in kan användas på egen personal istället.
– Den viktigaste effekten av alla kan vi se på den vård som invånarna i Norrbotten möter, där det blir betydligt mer sannolikt att det är samma vårdgivare man får träffa vid sina besök. Att inte behöva berätta samma historia om igen, det är att göra vården effektivare. Det är vad vi borde eftersträva, avslutar Linda Jonsson.