I kölvattnet av nedskärningarna i vården i Örebro län växer oron bland kommunalarna. Jag har pratat med Anna, undersköterska på en vårdcentral i länet, om arbetsmiljön, nedskärningar och Vårdförbundets strejk.
Hur har din arbetsmiljö förändrats de senaste åren?
– Det har blivit betydligt tuffare. Vi har ständigt för lite personal och allt fler arbetsuppgifter att hinna med. Nedskärningarna har lett till att vi får ta på oss ännu fler uppgifter, samtidigt som vi inte får någon extra tid. Det blir en ond cirkel – ju mer vi springer, desto mer tar vi på oss. Det går inte ihop, och det sliter ut oss.
Hur påverkar nedskärningarna er på golvet i vården?
– Vi får ständigt höra om effektiviseringar, men för oss betyder det bara att vi är färre som ska göra samma jobb, om inte mer. Det går ut över vården, över patienterna och över oss som personal. Stressen är enorm, och vi har inte längre tid att ge den omsorg och uppmärksamhet vi skulle vilja till våra patienter. De som blir mest lidande är de äldre och mest sårbara.
Vad tycker du om Vårdförbundets strejk och deras krav?
– Jag stöttar deras kamp. Vi står inför liknande problem, även om vi tillhör olika fack. När sjuksköterskorna har för dåliga villkor och lämnar vården, påverkar det oss kommunalare direkt. Vi tvingas täcka upp och ta på oss mer ansvar utan att få de resurser vi behöver. Det de strejkar för är rättvisa arbetsvillkor, och det skulle gynna hela vården om de lyckas få igenom sina krav.
Vad anser du behövs för att förbättra arbetsmiljön för kommunalarna i vården?
– Vi behöver mer personal, bättre arbetsvillkor och högre löner. Det går inte att fortsätta att bara kräva mer av oss utan att ge något tillbaka. Vi vill kunna göra ett bra jobb, men vi behöver också återhämtning, rimliga scheman och tid för våra patienter. Att känna sig uppskattad för sitt arbete skulle göra stor skillnad.
Vad hoppas du att politikerna i Örebro län ska göra för att förbättra situationen?
– Jag hoppas att de ser hur kritiskt läget är och tar ansvar. Det går inte att skära ner och effektivisera sig ur problemen längre. Vi behöver investeringar i vården, inte fler nedskärningar. Politikerna måste förstå att vårdpersonal är grunden i hela vårdkedjan och att om vi faller, så faller hela systemet.
(Bilden föreställer inte Anna som är intervjuad i texten)
