Allt fler barn och ungdomar rapporterar om psykisk ohälsa. Enligt Folkhälsomyndigheten har andelen som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats sedan mitten av 1980-talet. I Västerbotten har man nu beslutat om ett program för att främja barn och ungdomars psykiska hälsa.
Orsakerna till psykisk ohälsa är många, till exempel brister i skolans funktion, skolstress, större utmaningar på arbetsmarknaden för unga, sociala relationer, socioekonomisk utsatthet med mera. Att därför arbeta förebyggande för god hälsa är god investering, inte enbart för de unga utan för hela samhället.
Region Västerbotten tar nu tillsammans med länets kommuner ett stort steg framåt för att främja barn och ungdomars psykiska hälsa. Under februari klubbade regionfullmäktige igenom ett 11-punktsprogram där målet är att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.
– Psykisk ohälsa går att förebygga, ett av många sätt är 11-punktsprogrammet, säger Margaretha Löfgren (V), ordförande i beredningen för primärvård och tandvård.
Alla partier utom M och SD ställde sig bakom programmet.
– Det är beklagligt att Moderaterna inte vill stödja arbetet för barn och ungas psykiska hälsa. För oss i Vänsterpartiet är alla barns rätt till en bra uppväxt prioriterat. Att satsa på barn och unga är en investering för hela samhället, nu och för framtiden, säger Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämlikhet och jämställdhet.
Bland punkterna i programmet finns förslag om att öka tillgängligheten till BUP med förstärkta resurser, förenkla vägen in till hjälp och stöd för barn och unga, verka för hälsosamma levnadsvanor och fritidsaktiviteter som förebygger psykisk ohälsa, utveckla arbetet för suicidprevention samt utveckla familjecentraler och förbättra föräldraskapsstöd.
Programmet lyfter vikten av att motverka machokultur och utsatthet och ohälsa på grund av diskriminering, och att ge unga stöd i att hitta sin egen identitet. Det tar även upp vikten av att säkerställa kompetens om hur olika livsvillkor, som till exempel funktionsnedsättningar och sexualitet, påverkar den psykiska hälsan. Programmet lyfter även vikten av att använda fler kulturdoulor på familjecentralerna.
När programmet var uppe till beslut efter sommaren, valde de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna att driva igenom en återremiss. Inför det visade samtliga partier i regionfullmäktige stöd för 11-punktsprogrammets syfte, med undantag för Sverigedemokraterna. Men nu har Moderaterna svängt och vill avslå hela programmet.
– Det är tydligt att det finns en annan bild hos framför allt Sverigedemokraterna, och kanske också Moderaterna, om vad det är som bidrar till barn och ungas psykiska ohälsa och värdet av att jobba på ett samhälleligt plan för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga, säger Jonas Karlberg.
Samverkan mellan å ena sidan regionens verksamheter – barn- och ungdomspsykiatrin, familjecentraler, hälsocentraler och sjukstugor – och å andra sidan kommunernas verksamheter – skolan och socialtjänsten – är avgörande för att lyckas i arbetet för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga.
Programmet är ett resultat av arbetet i den föregående mandatperiodens tre beredningar för folkhälsa och demokrati samt samverkansarbete med länets alla kommuner.
3 vänsterkrav
- psykosociala team på alla hälsocentraler
- psykologkompetens på alla hälsocentraler
- ungdomsmottagning i alla kommuner