En ärlig debatt om välfärden krävs för bättring i vården. Det anser Emil Hallberg, nyligen legitimerad läkare. Som student och medarbetare har han över tio års erfarenhet av vård ur olika vinklar.
Emil Hallberg har studerat medicin och arbetat, som undersköterska, AT-läkare och vikarie på olika platser i Sverige: Han har också erfarenhet från USA.
– Medborgarna vilseleds när politikerna påstår att de tillför miljarder till vården, inte berättar att det sker till verksamheter med stora underskott, att det egentligen rör sig om nedskärningar, säger han.
Nu arbetar han som vikarierande barnläkare. Läkare ville han bli eftersom det är ett meningsfullt arbete som bidrar till samhället och välfärden.
– Bästa är att få ta del av människors livsöden i olika skeden av livet och kunna hjälpa dem.
– Vid förra valet visade det sig att många väljare inte visste att regionerna ansvarar för vården. Kunskapen behövs.
Emil Hallberg har sett vad nedskärningarna de senaste åren fört med sig.
– Bristen på vårdplatser, på alltför många ställen, innebär att kliniker får sno ihop platser på andra avdelningar, patienthotell, i korridorer och utrymmen avsedda för annat. Inte patientsäkert, snarare patientfarligt, inte sällan med ökat lidande och dyrare efterbehandling.
Lagen säger att vården ska vara likvärdig i hela landet och för alla.
– Det fungerar inte. Skillnaderna är stora, beroende på var du bor och vem du är, säger Emil Hallberg.
För lite pengar ger budgetunderskott som hanteras med personalneddragningar: vi får brist på sjuksköterskor till exempel. Många kliniker blir beroende av hyrpersonal.
– Fler förväntas göra mer. Stress bränner ut – inget som botas med omorganisationer. Liknelsen med den kokta grodan stämmer väl på vården idag.
Nu argumenteras för att sjukvården behöver rustas inför hot om krig och kris.
– Sjukvården är en välfärdsfråga, inte en beredskapsfråga. Om välfärden och därmed sjukvården är välfungerande är samhället rustat och har beredskap för eventuella katastrofer.
– Politiker som vilseleder medborgarna, kallar underskott för tillskott, inte låtsas om underfinansieringen och försöker bota långsiktiga problem med kortsiktiga åtgärder måste utmanas. Om debatten om välfärden bli ärlig och kunskapsbaserad får medborgarna möjlighet att fatta kloka beslut, säger Emil Hallberg.