Min intervju med Vänsterpartiets regionråd Neil Ormerod börjar inte alls som jag tänkt. Det råkar vara våffeldagen, och jag kliver rakt in i hans funderingar om vilken variant som passar bäst denna dag. Det blir en oväntat varm start på ett samtal om ett vårdsystem som länge varit allt annat än lättsmält.
Neil föddes i arbetarstaden Accrington i England på 1970‑talet. Studierna i Reading gav honom både en doktorsexamen i praktisk filosofi med inriktning på straff- och auktoritetsbegreppen, och mötet med den svenska student som snabbt blev hans fru. Efter många år i Enköping bor familjen nu i Uppsala, där Neil är tjänstledig från sin tjänst vid Uppsala universitet. Han har också en facklig bakgrund inom Fackförbundet ST.
– Politiskt ledarskap måste lyssna på personalen och sätta patienterna före företagsvinster, säger han. Sedan 2018 är han regionråd, och efter maktskiftet 2024 även sjukhusstyrelsens ordförande, och ansvarar för Akademiska sjukhuset i Uppsala och Lasarettet i Enköping.
Satsningar som gör skillnad
Neil beskriver ett vårdsystem som länge varit pressat, men där de rödgröna nu genomför riktade satsningar för att vända utvecklingen.
– Man kan inte göra allt, men alltid något. Till exempel har vi prioriterat barnsjukvården, kvinnosjukvården och psykiatrin.
Barnakuten har fått finansiering för bättre bemanning för första gången på många år. Antalet barn har ökat, men resurserna har stått stilla. Nu ska det ändras. Inom kvinnosjukvården införs ett extra besök i mödravården efter förlossning, och målet om en barnmorska per födande blir verklighet 2026. Den palliativa vården, som länge varit eftersatt, har fått ett eget verksamhetsområde.
Psykiatrin är ett annat område där förändringen märks tydligt. BUP har fått 20 miljoner för att kapa köerna. Tidigare kunde barn vänta i flera år – nu får man snabbt tid för första besök och medicinering. Köerna till psykologbehandling finns kvar, och det är dit resurserna nu styrs.
– Vi avsätter även ytterligare 10 miljoner till fler psykologer inom primärvården då vi ser fler och fler barn och ungdomar söker sig till vården när de mår dåligt. Remiserna ökade med hela 18 procent 2025 Det är fruktansvärt vilket press samhället lägger på barnen!
Även transvården har fått ett lyft. När de rödgröna tog över var väntetiden fem år till första besök.
– Nu finns det hopp om rimligare väntetider för en utsatt grupp. Utan vår satsning hade väntetiden snabbt ökat till 9 år!
Jämlik vård – också på landsbygden
En av Neils tydligaste drivkrafter är att vården ska vara jämlik, oavsett var man bor.
– Det pratas mycket om jämlikhet, men det är först när vi tar ansvar som det händer något.
Han beskriver hur marknadslogiken i primärvården slår hårt mot landsbygden.
– Det är inte tillräckligt lönsamt för privata aktörer. Därför satsar vi på närmottagningar på landsbygden i budgeten för 2027.
Det är också ett av Vänsterpartiets centrala vallöften: mer vård nära människor, inte bara i städerna.
Hälsa är större än vård
Neil återkommer till att sjukvård bara är en del av människors hälsa.
– Bra vård är viktigt, men för att leva ett aktivt liv behövs annat också. Billig och fungerande kollektivtrafik är helt avgörande.
När intervjun rundas av har våfflorna hunnit kallna något, men samtalet har varit desto mer engagerat. Det blev för övrigt frasvåfflor – med räkor och crème fraîche.