– För första gången på länge har jag sett en strimma hopp i mina kollegors
ögon, säger Alexander Karlsson, sjuksköterska inom palliativ vård och
vänsterpartipolitiker i Region Uppsala. Efter många år i skymundan håller den
palliativa vården äntligen på att få en egen plats, med ett nytt arbetssätt och en
tydligare roll i vården.
Palliativ vård – vård i livets slutskede – har länge betraktats som ett bihang till den
övriga vården i Region Uppsala. Den har funnits, men utan samma status, resurser
och struktur som den akuta vården. Det är något Alexander Karlsson vill ändra på.
– Palliativ vård är en vårdform som borde värderas lika högt som den akuta
sjukvården, säger han. Men i praktiken har det inte varit så. Man brukar säga: när du
inte längre kan bota, ska du lindra. Det handlar om att förebygga onödigt lidande och
se hela människan – inte bara sjukdomen.
Han förklarar att palliativ vård delas in i två nivåer: allmän och specialiserad. Den
allmänna bedrivs till exempel på äldreboenden, inom hemtjänst eller på vanliga
sjukhusavdelningar. Den specialiserade kräver särskild kompetens och bedrivs i
hemmet, på särskilda vårdavdelningar eller inom mobila team.
– Den specialiserade palliativa vården handlar inte bara om de allra sista dagarna i
livet, även om det ofta blir så. Det kan också gälla patienter som lever länge med
obotlig sjukdom, men som behöver hjälp att hantera komplexa symtom – smärta,
oro, andnöd, trötthet. Det är ofta flera saker samtidigt.
Under flera år har vården i Region Uppsala kämpat med brister i tillgången till
specialiserad palliativ vård. Många patienter, särskilt utanför Uppsala tätort, har haft
svårt att få den hjälp de behöver. Samtidigt har vårdformen legat organisatoriskt
under andra enheter, vilket gjort det svårt att bygga upp en egen styrka.
– Det har länge funnits ett önskemål från personalen att palliativ vård ska bli ett eget
verksamhetsområde. När man ligger under en annan klinik blir man lätt beroende av
andras prioriteringar och budgetramar. Det har gjort det svårt att utveckla vården på
egna villkor.
Nu har regionen tagit ett steg i rätt riktning. Den palliativa vården håller på att lyftas
ut ur den tidigare organisationen och blir en egen sektion. Arbetet pågår under
hösten, och en ny struktur ska vara på plats till vintern.
– Det här är faktiskt ett stort steg. För första gången på länge har jag sett en strimma
hopp i mina kollegors ögon. Vi får ett eget ansvar, en egen chef och möjlighet att
styra våra egna flöden. Det betyder att vi kan fatta beslut snabbare och forma
verksamheten efter patienternas behov.
Men förändringen sker inte utan utmaningar. Bristen på personal är akut, både bland
sjuksköterskor och läkare.
– Det spelar ingen roll hur fin organisation du har om du inte har folk som kan jobba.
Vi har svårt att rekrytera och ännu svårare att behålla personal. Det krävs riktade
satsningar på utbildning, vidareutbildning och handledning.
I dagsläget finns bara ett fåtal sjuksköterskor i regionen som går specialistutbildning
inom palliativ vård, och ännu färre undersköterskor med fördjupad kompetens.
– Det borde vara självklart att regionen erbjuder fler utbildningsplatser och gör det
attraktivt att vidareutbilda sig. Vi måste bygga kompetens långsiktigt, annars står vi
still.
Den nya strukturen ska också göra det lättare att erbjuda palliativ vård i hemmet –
något som många patienter önskar.
– Många vill vårdas hemma, men det kräver trygghet, tillgänglighet och stöd till
anhöriga. Det måste finnas någon att ringa, dygnet runt, och det måste finnas en
möjlighet att komma in på en avdelning om något händer.
Han beskriver hur det specialiserade hemsjukvårdsteamet fungerar som en länk
mellan hemmet och sjukhuset. De gör hembesök, anpassar medicinering, stöttar
anhöriga och samarbetar med kommunal hemsjukvård. Samtidigt finns behovet av
vårdplatser kvar.
– Just nu finns det bara ett fåtal specialiserade vårdplatser i länet. Vi kan inte stänga
dem – tvärtom måste vi säkra att det finns plats för de mest komplexa fallen.
Trots förbättringarna menar Alexander Karlsson att palliativ vård fortfarande har för
låg status i vårdsystemet. Han efterlyser en tydligare prioritering.
– Det finns redan ett nationellt ställningstagande om att palliativ vård ska vara lika
viktig som akutsjukvård, säger Alexander. Men det efterlevs inte – och jag har aldrig
hört någon förklara hur det faktiskt ska genomföras i praktiken. Det handlar ändå om
samma grundläggande rätt till vård: rätten till ett värdigt liv och en värdig död.
Han hoppas att Region Uppsalas satsning blir starten på en bredare förändring.
– Om man jämställer palliativ vård med akutsjukvård, då pratar vi inte längre om
något som sker i skymundan. Då pratar vi om vård som är lika självklar som att
behandla ett brutet ben. Den skillnaden betyder allt, både för patienten och för oss
som arbetar i vården.
Fakta Region Uppsalas satsning på palliativ vård:
Region Uppsalas egen uppföljning visade 2024–2025 på ojämlik tillgång till
palliativ vård i länet, särskilt utanför Uppsala stad.
Därför gjorde det rödgröna styret i Region Uppsala den specialiserade
palliativa vården till en egen sektion, frikopplat från den tidigare
klinikstrukturen.
Målet är en mer jämlik, tillgänglig och personcentrerad palliativ vård, både i
hemmet och på särskilda vårdplatser.
Det nya arbetssättet ska följas upp under våren 2026.