För rättvisa och välfärd

|

2024

|

Uppsala

Kortare arbetstid viktig facklig fråga

Kortare arbetstid är en het fråga för Vårdförbundet i avtalsrörelsen. Kristian Hjertén från Vårdförbundet möter ofta dem som jobbar deltid för att orka något mer än att bara lägga sig på sängen när de kommer hem. 

En av tre i de yrkesgrupper som Vårdförbundet organiserar arbetar deltid. Det visar en rapport som fackförbundet tagit fram. Bland barnmorskor är det varannan tillfrågad person. 

  • Det finns avdelningar där det är så vanligt med deltid att det blivit en del av vardagen, säger Kristian Hjertén, avdelningsordförande i Vårdförbundet Uppsala. 
  • Det kan finnas avdelningar där hälften jobbar deltid. När man frågar varför svarar de ”jag orkar inte heltid, jag vill orka något mer än att lägga mig på sängen eller soffan när jag kommer hem”. 

Arbetstid har blivit en central fråga i avtalsrörelsen. Många som arbetar inom vården känner inte att de orkar arbeta heltid. I stället arbetar man deltid, med sämre ekonomi och lägre pension som följd. 

Arbetsgivaren Sveriges kommuner och regioner (SKR) har å sin sida lyft fram bristen på vårdpersonal och att det är svårt att förkorta arbetstiden när man i själva verket behöver fler arbetade timmar. 

  • Men utgångspunkten måste vara en hållbar heltid. Om alla som jobbar deltid idag skulle gå upp till heltid så är det 8000 fler tjänster inom de områden vi organiserar som skulle komma in i vården igen, säger Kristian Hjertén. 
Utgångspunkten måste vara en hållbar heltid, säger Kristian Hjertén, avdelningsordförande i Vårdförbundet Uppsala.

Det kanske är fler som skulle vilja jobba i vården över huvud taget om man skulle orka jobba heltid?

– Oh ja! Och det är en komplex fråga. Det är flera saker som gör en arbetsgivare attraktiv, men vi ser att just veckoarbetstiden blir för stor för den nivå på vård som man vill ha. 

Hur har det då blivit så? Kristian Hjertén pekar på en utveckling där vårdarbetet kräver allt mer av de anställda. Samtidigt har inte resurserna ökat på motsvarande sätt. 

  • I Region Uppsala har det varit så att man vill ha riks- och regionvård, man vill ha avancerad vård. Man flyttar ut bassjukvård (”enklare” ingrepp reds anm) från Akademiska. I och med det höjer man också arbetsbelastningen. Man behåller samma arbetstidsmått och ökar kraven på arbetet samtidigt som resurserna inte ökar. 

Utöver en arbetstidsförkortning talar man också ofta om bättre schemaläggning. Här har det skett en del den senaste tiden med en ny typ av planering. Men också här är det ett problem att det saknas personal. 

  • Är det bara nyexaminerade sjuksköterskor på ett ställe kan det bli en ohållbar arbetsbelastning. På många håll försöker man redan idag planera efter att ha tillräckligt med kompetens på plats, men knäckfrågan är att vi är för få. 

En lösning som både skulle kunna stötta ny vårdpersonal och få fler äldre att arbeta kvar är handledartjänster. 

  • Vi har pratat mycket om kliniska handledare. Att utnyttja kompetensen hos erfarna medarbetare som kanske får jobba lite mer bekväma arbetstider och vara ett stöd för nyare kollegor. 
  • Den som är runt 65 har ofta en enorm erfarenhet men orkar inte lika mycket rent kroppsligt, avslutar Kristian Hjertén. När man är runt 25 kan förhållandena vara motsatta. 

Dela artikeln

Facebook
Twitter
LinkedIn

Engagera dig

Det är bara tillsammans som vi kan bygga en sjukvård som är jämlik och fungerar för oss alla. Engagera dig i Vänsterpartiet du också!

Fler nyheter